Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ — 255 —
Till att tukta Algiererne for deras öfvervåld anlände utanför
Algier, den 9 Juli 1784, en förenad flotta af Spaniorer, Portugisare,
Malthesare och Neapolitaner, bestående af 9 linieskepp, 15
fregatter, 4 galerer, 9 schebecker, 12 kuttrar och 72 kanonslupar,
tillsammans 121 bevarade och 9 transportfartyg. Mera än hälften
deraf utgjordes af Spaniorer, och Spanska amiralen Don Antonio
Barcellos förde öfverbefälet. Emot denna betydliga flotta, som hade
lagt sig så långt ut, att fästningens kanoner icke kunde göra den
särdeles skada, utsände Algiererne, så ofta väderleken det
medgaf, sina 60 kanonslupar, beväpnade dels med mycket svåra
kanoner, dels med mörsare, hvilka tillfogade den förenade flottan högst
betydliga förluster, emedan denna låg tätt sluten och ej med sin eld
kunde åtkomma kanonsluparne, hvilka, så snart de hårdt ansattes,
sökte skydd under fästningens kanoner. Så ofta vädret tillät sköts
från båda sidor, och många döda och sårade funnos på den förenade
flottan. De Algieriska sluparne förlorade väl äfven folk; men
sedan oenighet uppstått emellan de serskilda nationernes befälhafvare
uti den förenade flottan, och Don Barcellos insåg, att han ingenting
kunde uträtta, lemnade han med sina skepp den 23 Juli Algiers
redd. Detta anfall tjenade således till intet annat, än att göra
Algiererne ännu mera djerfve och öfvermodige än förut.
Då Spaniorerne år 1775, genom sin misslyckade landstigning
och nu 9 år derefter, genom sitt likaså misslyckade bombardement,
icke förmådde tukta det öfvermodiga röfvare nästet, återstod för dem
ej annan utväg, än att åter genom penningar söka få sina många
olyckliga fångar friköpta, samt att afsluta en fredstraktat med Algier.
Ar 1786 afsändes derföre ett Spanskt sändebud, condé d’Espelles,
som öppnade underhandlingar, och emedan pesten rasade strängt
år 1787 uti Algier, och på åtta månader bortryckte uti staden och
dess närmaste omgifning öfver 32,000 menniskor, bland hvilka många
af fångarne, läto Algiererne, helre än de förlorade sina fångar,
friköpa dem, till antalet 361, emot en summa af 650,000 piaster,
eller i medeltal 1,800 för hvarje person. Neapolitanska fångarne
191 till antalet, hvaraf en del varit fångne 18 år, lössläpptes för
130,872 piaster. Portugal och Neapel skickade äfven sändebud
med fredsanbud; men dessa mottogos icke, utan måste återvända
ifrån Algier med oförrättadt ärende.
Som Algiererne äfven uppbringat Amerikanska fartyg, och hade
21 Amerikanska slafvar, ankom en Amerikansk fregatt med en
underhandlare M:r Lamb, för att lösa fångarne; men af honom
fordrade Algiererne 40,000 piaster, hvarpå Amerikanaren ej kunde
ingå, utan afseglade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
