Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Gibraltars redd. Kapiten Hoop, som ej ansåg sig kunna ingå
uti svaromål uppå dessa framställningar, lofvade underställa dem
sin befälhafvande amiral, Hopham; men önskade af dejen få
upplysning, 1:o om orsaken dertill, att en liten kapare från Gibraltar
blifvit tagen uti Algiers hamn; 2:o om dejens afsigt med de
fångar, hvilka, sedan Corsika redan var under Engelskt välde, blifvit
derifrån röfvade, och för det 3:o, af hvad anledning Engelska
konsuln blifvit bortskickad. Dejen frigaf derpå genast kaparen ifrån
Gibraltar, och förklarade, att intill dess allting blef afgjordt med
Engelska regeringen och en ny konsul hann ankomma, skulle Svenske
konsuln äfven få förestå Engelska konsulatet.
År 1795 afslöto Amerikanarne sin första fredstraktat med
Algier, hvilket kostade 700,000 piaster, oberäknadt en betydlig
inträdes afgift för Amerikanske konsuln; och förbundo sig
Amerikanarne, att årligen erlägga 12,000 zekiner.
År 1796 invecklades Hassan åter uti oroligheter med sin
granne och skattskyldige, bejen af Tunis. Den föregifna orsaken
till missämjan var den, att då Tunis intogs af Algiererne, under
Abdi paschas regering, och en ny bej uti Tunis tillsattes af
Algieriska regeringen, måste Tunis förbinda sig dels att aldrig gifva
pass åt kristna fartyg, utan dertill erhållen tillåtelse af dejen i Algier,
dels att ej ifrån Levanten värfva Turkiska soldater. Den mägtige
Hassan uppgaf nu, att bejen i Tunis, Hamuda, brutit berörde
vilkor, samt förklarade krig emot Tunis; men egentliga orsaken till
missämjan var, att bejen af Tunis, medelst en under förra året till
Konstantinopel afsänd beskickning, genom rika skänker förskaffat
sig hopp om att snart blifva utnämnd till pascha af tre hästsvansar,
och sålunda få samma höga värdighet, som dejen i Algier, och att
Hassan aldrig kunde förlåta honom denna djerfhet. Hassan lät
derföre af sina kryssare uti hamnen vid Tunis taga åtskilliga
Genuesiska fartyg, föra dem till Algier, prisdöma fartygen och göra
besättningarne till slafvar.
Samma år 1796 fick general-konsul Skjöldebrand ett års
permission, för att hemresa till Sverige. Vid afresan emottog han
ytterligare af dejen en reqvisition å 1,000 centner krut, samt en
mängd bomber och kulor. — Konsulats-göromålen i Algier
emottogos uti Augusti 1796 af konsulats-sekreteraren P. E. Skjöldebrand.
År 1796 blef ett Danskt skepp med 300 rekryter, som blifvit
anvärfde uti Konstantinopel och skulle föras till Algier, af en
Neapolitansk fregatt uppbringadt till Neapel. Danske konsuln, baron
Rehbinder, erbjöd sig väl, att fritt till Algier transportera lika många
andra rekryter, samt att betala 50,000 zekiner; men detta vilkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
