Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ — 283 —
starkt befästa palatset uti Algier. Hären återvände Jikväl till Algier
utan att tillställa något uppror, och uppbröt åter i April månad 1808,
under befäl af en ung aga, en brorson till dejen, och ryckte fram
mot Tunesiska gränsen.
Ar 1808 utdelade general-konsul Norderling åter biennal
skänker genom Juden Bakri, till ett värde af 17,500 piaster, hvarjemte
han, oaktadt alla framställningar om omöjligheten för Sverige,
att, under ett pågående krig, kunna utsända krigsförnödenheter till
Algier, likväl nödgades emottaga en reqvisition på högst betydliga
artiklar af skeppsutrustningar. Achmet, som fruktade att det
olyckliga kriget emot Tunis och den odisciplinerade härens återkomst
skulle gifva anledning till upplopp, lät i garnison förlägga Turkiska
milisen på flera ställen af landet. En del försändes på kapare
fartygen. l)e som under fälttåget mot Tunis mest utmärkt sig, genom
att mörda dejens slägtingar och plundra krigskassan, befaltes
qvar-stanna såsom besättning i Konstantineh, hvarjemte bejen derstädes
tillsades att småningom låta i tysthet strypa hela den qvarlemnade
upproriska hopen; men soldaterne, som anade Achmets försåt,
tvungo bejen att framvisa dejens skriftliga befallning om mördandet.
Några af dem insmögo sig den 6 November 1808 uti Algier,
och utspridde snart underrättelsen uti alla kasernerne om dejens
grymma afsigter. Achmets död blef genast enhälligt beslutad; men
som denne, alltid misstänksam, utrotat alla personer af inflytande
och anseende, visste man ej hvem inan skulle taga till dej.
Den 7 November tidigt på morgonen afsändes ifrån kasernerna
vissa utvalde att bemägtiga sig dejen. Då desse kommo in till
honom och förkunnade för honom slutet af hans regering, bjöd han
hvarje Turkisk soldat 100 zekiner, och lofvade plundring af staden.
Det afslogs, och nu sökte Achmet fly upp på terasserne, för att
derifrån, öfver taken, kunna undkomma; men blef härvid skjuten.
Liket söndersargades på det mest ohyggliga sätt, och hufvudet
af-höggs, hvarefter delarne af kroppen nedstörtades mot gatan.
Då ingen ny dej var utsedd behagade en af mÖrdarne, vid
namn Ali, stiga fram och sätta sig på thronen, och då mängden af
Turkarne icke visste huruvida Ali kunde hafva något betydligt
anhang, förkunnade snart kanonernes dån, att Algier åter fått en
ny regent.
Ali var en lång och vacker karl, om 50 år, förut en af de
lägste skrifvarne, hvilken blifvit afskedad, och nu bestridde en af de
ringaste tjensterne vid moskeerna, nemligen att vara liktvättare.
För öfrigt mycket fattig och litet känd. Efter Achmets mord
blefvo alla konsulerne kallade till dejen och divanen, samt der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
