Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 326 —
Genom sin tapperhet, förenad med mycken klokhet och militäriska
kunskaper, dem han förvärfvat genom flitiga studier, upphöjdes
han slutligen till brigad-general och kommendör af hederslegionen.
Sedan bejen af Titteri anfallit Algier aftågade general Clauzel,
med 7,000 man fotfolk, 400 man rytteri, 8 fältkanoner och ett
batteri bergs-artilleri, samt intog städerna Blidah och Medeah, ständigt
följd af Mustafas ströftrupper. Uti Medeah tillsatte han en ny bej
öfver Titteri, vid namn Ben-Omar. Men snart blefvo både Blidah
och Medeah kringrände af öfverlägsne fiender, och bristen på
födoämnen, jemte ständiga anfall af kringboende bergsboer, nödgade
Fransmännen att draga sig tillbaka till Algier, dit de anlände den 4
Januari 1831, förföljde af Araber och Kabyler, mot hvilka de ledo
stora förluster.
Sultanen i Marocco, Mulej Ab-el-haman, ville begagna sig af
oroligheterna uti Algieriska landet, för att öka sina landamären
med en del af landskapet Oran, och lät sin här inrycka mot
staden Tremezen, på hvilken han ansåg sig hafva gamla anspråk. För
att hfndra detta afsände general Clauzel, mot slutet af November
1830, general Damrémont med en härfördelning från Algier,
sjövägen till Oran, samt öfverste Auray, äfven sjövägen till Tanger, med
yrkande att sultanen skulle draga sine trupper tillbaka inom sina
egna gränsor, eller i annat fall hota med ett Fransyskt angrepp i
Maroccanska landet. Men öfverste Auray blef icke emottagen i
Tanger, och en betydlig del af de Fransyska trupperna drogos på
regeringens befallning ifrån Afrika till Frankrike.
Emellan general Clauzel och bejen af Tunis träffades en
öfverenskommelse, att en bror till nämnde bej, vid namn Mustafa, skulle
öfvertaga styrelsen öfver landskapet Konstantineh, under Fransyskt
öfverherrskap, och derföre betala en årlig tribut af en miljon francs,
hvarjemte Frankrike skulle underhålla besättningar uti städerna
Bona, Stora och Bugia. En annan Tunesisk prins vid namn
Achmet utnämndes till guvernör och bej uti Oran, samt hela denna
vestliga landsort. Äfven Achmet skulle betala en årlig skatt af en
miljon francs.
Den förre bejen af Oratt afreste till Mecka, der han kort derpå
slutade sina dagar.
Clauzels åtgärder erkändes likväl icke af Fransyska
regeringen, hufvudsakligen derföre, ,att de blifvit afslutade utan att höra
utrikes Stats-ministern Sebastiani härom; hvarföre Clauzel begärde
afsked, och lemnade Algier den 21 Februari 1831»
Af den härigenom uppkomna oreda begagnade sig åter den
afsatta bejen af Konstantineh, till att ånyo resa upprorsfanan, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
