Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 336 —
och Jusuff, att marskalk Clauzel nödgades återkalla general Monk
d’Uzer ifrån Konstantineh
Efter många bemödanden erhöll marskalk Clauzel, under den
22 Oktober 1836, Franska regeringens tillstånd till en expedition,
för att intaga staden Konstantineh, hvarjemte hertigen af Nemours
försändes till Bona, för att, under Clauzels befäl, åtfölja expeditionen
till Konstantineh, på samma sätt som hertigen af Orleans deltagit
uti tåget emot Maskara.
Expeditions hären, 7,000 man stark, med erforderligt artilleri,
uppbröt den 8 November ifrån Bona; första brigaden under befäl
af general Rigny. Den 9 utryckte den öfriga arméen under
general Trézel. Vägen togs öfver Atlasbergen till staden Guelma. De
första dagarne var vädret vackert; men vid annalkandet till
bergshöjden hade starka regnskurar ökat vattnet uti åtskilliga floder,
som måste passeras, och vägarne voro förvandlade till dy.
Soldaterne tågade uti lera ända upp till knäna, och måste bivuakera
uti smutsen. En mängd Arabiska formän rymde med sine dragare,
hvarföre mycket af artilleriet och trossen måste efterlemnas. Folk
och kreatur dogo af köld och hunger, och uti sådan belägenhet
framkom ändteligen Franska hären utanför Konstantineh den 21
November.
Marskalk Clauzel hade trott sig säker, att staden skulle gifva
sig vid Fransmännens annalkande, isynnerhet som han, under
marschen, icke mött några fiendtligheter. Åtföljd af sin generalstab red
han derföre fram emot murarne; men blef icke litet förundrad, då
han, i stället för en väntad deputation med stadens nycklar,
hälsades med skarpa skott. Portarne vore tillslutna, en röd flagg hissad
på citadellet och höga skrik af män och qvinnor tillkännagåfvo,
att den ernade försvara sig. Achmet bej, den förre, grymme
Turkiska guvernören öfver landskapet, hade uti staden samlat en
stark besättning af Turkar, Kuloglis och Kabyler, under befäl af
Ben-Aissa, och sjelf höll Achmet sig med rytteriet, och hindrade
ali tillförsel af lifsmedel för Fransoserne.
Marskalk Clauzel, som nu befann sig uti en högst brydsam
belägenhet, omgifven af fiender utom och inom staden, utan proviant,
och nära utan artilleri och ammunition, hvilket han nödgades lemna
på vägen, samt uti ett ganska svårt luftstreck, der alla höjder voro
betäckta med snö, samt slätterne och vägarne förvandlade till haf
af gyttja, och utan något hus eller ens ett tak, hvarest menniskor
och djur kunde finna skydd, beslöt derföre att genast belägra
staden.
Stadsboerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
