- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
340

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 340 —

Under sommaren sednast nämnde år anlände hertigen af
Orleans till Algier, och tog befälet öfver en fördelning af hären,
hvilken, jemte en annan under general Galboi, ryckte vesterut, i
ändamål, att afskära Abd-el-Kader återtåget till bergstrakterne; men
härtill erfordrades att bemägtiga sig de trånga bergspass, som fått
namn af Jernportarne. Begge de Franska fördelningarne ankommo
till staden Biban, hvarifrån general Galboi återgick till Setif, för att
utgöra reserv.

Jernportarne, en af naturen sprängd väg genom skyhöga
klyftor, dit Turkarne, under hela tiden af sitt välde uti Algier, aldrig
vågat intränga, äro till antalet fyra, och utgöra kalkberg af 8 à
900 fots höjd, delade genom en klyfta af 40 till 100 fots bredd.
Floden Bu Mesauda flyter härigenom fram till hafvet, vid Bugia.
I öfrigt är hålvägen uppfylld med nedramlade klippstycken, hvilka
ytterligare försvåra genomgången.

I den största porten är vägen endast 8 fot bred, mellan
lodräta klippor; den andra porten kan knappast passeras af en lastad
åsna; den tredje är 15 steg derifrån, men kröker sig uti en rät
vinkel; den fjerde är något vidare än de föregående, och belägen
50 steg ifrån den tredje. Derefter vidgar sig vägen. Genom dessa
svåra pass tågade hären lyckligen, utan att oroas af mera än några
få skott utan verkan, och den 30 Oktober inryckte hertigen af
Orleans uti Hamsa. Här påträffades några af Abd-el-Kaders
förposter, öfverraskade öfver Fransosernas djerfhet att våga framtränga
denna väg. Den Arabiska hären drog sig undan åt Medeah, och
Fransmännen ryckte fram till Bufarik, dit de anlände den 2
November. Härifrån återvände hertigen af Orleans.

Mot slutet af år 1839 öfversvämmade Abd-el-Kaders trupper
landskapet Algier, fördrefvo alla Européer ifrån Metidscha slätten
oclT förstörde deras nya bosättningar. Emiréns trupper blefvo ofta
tillbaka slagne; men de gjorde aldrig något kraftfullt motstånd mot
en samlad styrka, hvaremot de förföljde en sådan under återtåget,
hvilket krigssätt kostade Fransmännan många förluster.

Dep förjagade bejen Achmct i Konstantineh hade, med sina få
kringirrande trupper, åter samlat några af Abd-el-Kaders anhängare;
men hela hans styrka blef slagen och skingrad af den utaf numera
marskalken Valée tillsatte kaiden Ben-Ganah.

För att underkufva trakten kring Medeah och Milianah,
utryckte marskalk Valée den 25 April 1840 från Algier med en här
af 9,000 man. Honom åtföljde hertigarne af Orleans och Nemours.

Abd-el-Kader hade den 28 April börjat sina anfall mot Cher-*
chell; men den 9 Maj stormade öfverste Changarnier höjderna der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free