- Project Runeberg -  Sveriges förhållanden till barbaresk staterna i Afrika /
343

(1856) [MARC] [MARC] Author: Johan Henrik Kreüger - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 343 —

För att tukta honom ryckte befälhafvaren uti Konstantineh,
general Negrier, öfver Atlasbergen, intog staden Msila samt tvang
dess invånare att underkasta sig, och erkänna den af Fransmännen
tillsatte bejen El-Mokrani, hvilken sedermera underkufvade flera
ned emot öknen boende Arab stammar.

Öfver en stor del af landskapet Oran, Maskara deruti
inbegripet, insatte general Bugeaud till bej El-Hadschi Mustafa, son till
den gamle Turkiska bejen Osman, hvilket betydligen ökade
invånarnes förtroende för Fransmännen. Han tågade med en mängd
af landets invånare, jemte general Lamoricière med hans
härfördelning, genom hela den stora ChetifT-dalen, tvang många stammar
till undergifvenhet, och förstörde slutligen staden Guetna.

Detta år uppreste sig uti Oran en medtäflare till
Abd-el-Ka-der. Denne underkastade sig Fransoserne, och förklarade att
emiren ensam vore orsaken till den olycka, som drabbat landet, samt
att intet lugn var att förvänta förr än Abd-el-Kader blefve
fördrif-ven till öknen. Många, som år 1839 flytt till bergstrakterne,
återvände och började odla sina bördiga fält uti provinsen Algier. Men
så snart Abdrel-Kader visade sig, erhöll han genast medhållare, uti
den vestligaste eller mot Marocco gränsande delen af Oran. Desse
drefvos af general Bedeau ur landet, in på Maroccanska området,
hvarefter sultanen i Marocco nödgades utfärda befallning, att några
krigsrustningar icke finge företagas inom dess gränsor. Likaså
utfärdades befallning till Fransyska befälhafvaren uti Tremezen, att
undvika alla fiendtligheter inom Maroccanska gränsen.

Under året 1842 föreföllo många mindre drabbningar uti Oran,
emellan Fransmännen och landets invånare, som voro Abd-el-Kader
tillgifne, eller låtsade vara det, då de förmodade sig derigenom
kunna vinna några fördelar.

Uti November månad 1842 visade sig åter Abd-el-Kader
ganska oförmodadt, kommande ifrån Atlasbergen, med en betydlig
styrka, mot Milianah; men hela hans trupp blef snart skingrad af
general Bugeaud.

Några dagar derefter hade emiren vid Maroccanska gränsen
åter samlat en styrka af 5 à 6,000 man, hvarmed han tvenne
gängor anföll Tremezen; men blef drifven på flykten af general
Bedeau; och då Maroccanarne vägrade honom inträde på
Maroc-canskt område, måste han åter begifva sig öfver bergen åt den
stora öknen.

Vid slutet af år 1843 hade de Europeiska nybyggarnes antal
ökat sig till 65,000 personer. Nitton vägar voro påbörjade, flera
broar uppförda; hamnbyggnaden uti Algier fortgick med kraft, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:25:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barbaresk/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free