Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Tunis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 374 —
Den ovanligt upplyste Hamuda hade beslutit att afskudda sig
det beroende, hvaruti Tunis, alltsedan år 1750, befunnit sig
un-dér Algier, och ansåg upprors tillståndet uti Algier vara ganska
passande tid för . detta företag; helst Hamuda blifvit af den nye
dejen derstädes förolämpad, och denne rustade sig till krig emot
Tunis.
Hamuda sände emot Algieriska gränsen en här af 50,000 man,
hvaraf 36,000 rytteri, hvilka ytterligare ökades med de många
invånare af Algieriska området, hvilka flyttat öfver gränsen till Tunis,
och förenat sig med Hamudas trupper. Dessutom hade han låtit
ifrån orienten anvärfva omkring 10,000 Turkiska rekryter.
Yttermera blef en flotta af 5 fartyg: nemligen en fregatt om 38
kanoner, med 400 man, en schebeck om 36 kanoner och 350 man, en
schebeck om 34 kanoner och 280 man, samt 2:ne af 16 kanoner,
hvardera med 150 man, utsänd längs Algieriska kusten. Med
spänd uppmärksamhet väntade man att få se utgången af fejden,
mellan de båda Barbaresk magterna. Alla dessa ansträngningar
tömde Hamudas tillgångar, hvarför han fordrade af Amerikanarne
icke mindre än 60,000 piaster årligen för bibehållande af freden,
ehuru han, såsom nyss omtalades, afsändt ett ombud till Amerika,
för att vinna tid och sätta sig i försvars stånd.
Ifrån Sverige fordrade bejen de af honom reqvirerade
kanonerna, och då Tulin föreställde, huru svårt sådant, under nu
varande krig med Frankrike, skulle blifva, invände Hamuda, att det
icke borde vara svårare för Sverige, att med en fregatt låta
kon-vojera ett present-skepp till Tunis, än till Algier, hvilket nyligen
skett. En tid derefter lät bejen kalla Tulin, och tillkännagaf, att
som han insett svårigheterne för Sverige, att, under pågående
krig, utsända krigseflekter, hade han befraktat ett Österrikiskt
skepp, med hvilket han ville skicka ett sändebud till Stockholm,
som tillika skulle afhemta kanonerna. För att förekomma en så
kostsam utgift för Sverige, förklarade Tulin, att han hade mycken
anledning att förmoda, det de ifrågavarande kanonerne redan voro
inlastade i Sverige, samt att det Österrikiska skeppet i sådant fall
komme att segla förgäfves. Yid öfvervägande häraf lät bejen saken
hvila; likväl måste Tulin åter göra uppvaktning med dyrbara
gåfvor, så väl till Hamuda, som till hans förste minister.
Den 30 Oktober 1807 ankom ändteligen fregatten Camilla till
Tunis, och medförde present-skeppet Dristigheten, fördt af
kapite-nen Grönholm, och dermed tystnade för en kort tid hotet af krig
euiot Sverige, ifrån den högmodige förste ministern Sidi Jussuff
Kodschias sida; men vid underrättelsen, att alla de väntade kano-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
