Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skånsk kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På samma lättfärdiga sätt, som herr Nilsson
söker utrangera Ola Hansson ur de äktskånska
diktarnes led genom att klistra på honom
etiketten kosmopolit, så söker han även eliminera
bort Ekelund och Norlind genom att stämpla
dem som tyskar. Bådas temperament är tyskt,
påstår han, och en del av Norlinds vignetter
förklaras vara »avskyvärt tyska». Det kunde nu
vara lustigt nog att höra, vad herr Nilsson
egentligen menar med ordet tysk; det tyckes oss
i detta samband vara ett bra nog luftigt
skällsord. Det må emellertid gärna erkännas, att man
både hos Ekelund och Norlind kan skönja
beröringspunkter med tyskt skaplynne, men det
är tämligen naivt att vilja spela ut denna
frändskap som något komprometterande för deras
konst. Ty i Tyskland, framför allt i
Nordtyskland, lever just det folk, som andligen är
närmast befryndat med det skånska, och det vore
då högst märkligt, om icke denna frändskap
även skulle göra sig gällande i diktning och
konst. Ingen har bättre givit uttryck åt denna
folkliga samhörighetskänsla än Ola Hansson i
dessa rader ur Resan hem:
»Och då de några timmar senare sutto i tåget,
som för söderut genom Mecklenburg, och ett
slättlandskap med pilträn och byar bredde sig
runt omkring dem, och lantmän stego ut och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
