- Project Runeberg -  Barnalstringsfrågan /
22

(1925) [MARC] Author: Knut Wicksell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bör kallas ”ett socialt eller ekonomiskt nödläge”,
torde deras omdöme icke kunna skattas högre än
annat folks, och till sist torde ingen vara en kompetent
domare härvidlag, mer än den som saken ytterst
gäller. Även läkarna själva skulle antagligen helst
se, att de finge något bestämt att rätta sig efter och
sluppe att i en så ömtålig fråga utöva en diskretionär
makt.

Det bästa skulle därför nog vara, om vissa
objektiva grunder kunde fastställas, enklast och redigast
väl, om havandeskapets avbrytande i dess första
stadium, t, ex. före dess tredje månad (då
fosterrörelserna först börja uppträda) utan vidare vore tillåtet,
såsom redan flera gånger påyrkats i de lagstiftande
församlingarna i Tyskland, i Österrike, i Schweiz, i
Tjeckoslovakien m. fl. Ännu har dock, så vitt jag
vet, saken ingenstädes vunnit framgång — utom i
Sovjet-Ryssland. där, efter vad det säges. stora
massor av kvinnor varje dag vänta utanför de
gynekolo-giska klinikerna för att få abort verkställd.

Skulle, om den medgåves, en dylik frihet komma att
missbrukas? I enskilda fall måhända, men icke i
regeln. Det förhåller sig nog härmed som med
äkten-skapsskilsmässor. Man talar ofta om lättsinniga
skilsmässor, men de som bli i tillfälle att taga
närmare kännedom om förhållandet i de äktenskap som
gå till skilsmässa, föra i regeln ett annat språk.* Så
också här. Praktiskt varje kvinna, och för övrigt
även varje man önska sig barn, blott de förmå
uppföda och uppfostra dem, men om denna förmåga
brister, är det då klokt, eller ens rätt att söka tvinga

* Jag erinrar mig ett fall, då en prästman, som på ämbetets
vägnar skulle uppmana en hustru, vilken ville skiljas från sin
man, och som han personligen kände, att fortsätta samlivet
med mannen, med sänkt röst tilläde: ”jag hoppas, du icke är
så dum”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:27:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barnalst/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free