Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 19. 14 Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ordet som fattades.
- Av B. G. W—r. -
Väggarna bestod av de mest
underbara vackra buskar och träd, golvet var
en enda grönskande matta och taket
ett blått valv. Det var en precis lagom
stor lund för att kännas som ett hem.
Runl om den stod den stora vida
naturen på vakt, fastän någon vakt
behövdes då inte. Allt var frid och ro.
Man kunde dessa underliga dagar få
se en räv leka kurragömma med en
hare utan tanke på att äta upp denne.
I trädgården sjöng en fågelkör
morgonpsalmen och en annan
aftonhymnen.
Och där gick ett par människor och
njöt av allt det Gud skapat. Ty det
var det första hemmet på jorden, och
det hade Gud gjort till ett
mönster-hem. Här skulle människorna få styra
och ställa, och här skulle deras barn
växa upp i lycka.
Ja, så var Guds plan, men det gick
inte efter den. Del blev inle så i det
första hemmet, som Gud hade tänkt,
och det blev ingen sådan lycka i de
hem människorna byggde sedan heller.
Orsaken var då och har alltid varit,
att man glömt lära sig det lilla ordet
»förlåt».
Den där olyckdagen, då synden kom
i paradiset, den har vi läst om. Men
nog hade det kunnat bli bra igen.
Felet var, att medan människorna lärt
sig många ord för hunger och mat.
för troil het och vila, för glädje och
sorg och mycket annat, hade de glömt
lära sig säga: förlåt mig! Och allt
sedan har det varit så svårt för
människor alt säga så.
Ty det egendomliga med det ordet
är, att det måste sägas på ett särskilt
sätt. Men kan inte ställa allt till rätta
med det, om det inte kommer från
hjärtat. Hela hjärtat måste vara med
i ordel förlåt och svaret jag förlåter
dej. Och ingendera är lätt att få fram.
Men nu kan man inte leva lycklig
utan del där lilla, stora ordet. Det går
inte i skolan bland kamraterna och
inte hemma bland syskonen och inte.
när vi förgått oss mot far och mor eller
andra. Men ett ärligt förlåt kan göra
oss till lyckliga människor varje dag.
Delta hade en av Jesus lärjungar
grubblat över. Han hade en bror, som
var lilet tanklös och som ofta
handlade illa mot honom och genast kom
med: »Det där får du förlåta mej.» Nu
tänkte Petrus — ty det var han — att
ban skulle sätta upp en lista över, hur
ofta det hände varje dag. Sedan skulle
han förlåta sin bror sju gånger på
dagen. Det fick räcka.
Han fann sin idé så bra, att han
måste tala om den för Jesus. Men
svaret gjorde honom förlägen.
— Det är bättre med 77 gånger,
svarade Frälsaren.
— Men då blir det ju
förlåtelseöver, menar Petrus.
Ja, det är just vad Jesus vill säga.
Hos Gud finns det förlåtelse utan
beräkning, och det väntar han finna
även hos oss.
Men skall det finnas så rik
förlåtelse-hos oss, då måste vi lära oss säga
ärligt både: förlåt mig och: jag förlåter
dej.
Det hände en gång, att en pojke bar
sig illa åt mot en sin syster, som var
äldre än han. Hon blev ledsen och gick
från leken till en bok i stället. Han
försökte leka ensam, men ingenting
var roligt längre. Om en stund gick
han till systern och sade:
— Jag ångrar mej, förlåt mej.
— Ja, svarade hon utan att se upp
från boken.
Men leken var inte ett dugg roligare
för det. Om en stund kom han
tillbaka:
— Vill du inte förlåta mej, frågade
han.
— Jo, svarade hon, det gör jag.
Pojken visste inte, vad han skulle ta
sig till. Han kom tillbaka än en gång;
och sade:
— Varför förlåter du mej inte?
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
