Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 37. 17 Sept. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma uppifrån skogen. Han vände på sig
och kände igen den där fina tanten,
som bodde på pensionatet och som
skulle vara så ofantligt rik, sades det
Åke hade gått något ärende åt henne
förut och fått stora pengar för sitt
besvär. Han tuggade i sig smörgåsen,
reste sig upp och hälsade.
— Goddag.
— Goddag, bugade Åke.
— Men se då, så fina kantareller.
Jaså, du plockar sådana och säljer?
Då kanske jag kunde få köpa av dig.
Jag skall just resa in till staden i
morgon, och så där fina kantareller har jag
inte sett någon ha i år. De är alldeles
utmärkta för konservering. Skulle du
själv kanske sälja dem i staden?
— Nej, ja —
— Jaså, men då kunde jag väl få
köpa dem av dig. Hur mycket är det-
— Det är nästan fem liter.
— Jaså, å så lagom för mig. Du får
en krona litern. Vill du ta det? Du kan
komma upp med korgen senare på
eftermiddagen, då jag kommit hem. Se
här, varsågod!
— Se, se jag har egentligen plockat
de här till tant Persson .
— Jaså, ja, då så. Men du kanske
kunde plocka åt henne i morgon. Jag
måste ju resa då, men tant Persson bor
ju här alltid.
— Ja, jag vet inte.
— Ja, tänk på det. I så fall kan du
komma upp till mig.
Åke stod en lång stund och såg efter
den fina tanten. Hans tankar gick och
kom. Tänk, han skulle få fem kronor
för dessa kantareller.
— Åke!
Ja, ropade Åke tillbaka.
— Jag kan nöja mig med tre liter.
Du får tre kronor för dem.
— Ja, jaså.
Så var Åke ensam med sina tankar.
Hur lätt skulle han inte kunna sälja
tre liter till den där fina tanten och
få hela tre kronor för dem och sedan
kanske plocka litet till och få ihop till
tre liter kanske även till tant Petsson
och få en krona och åttio öre för dem
efter sextio öre litern. Men nu fanns
det inte så gott om kantareller på det
här stället, och längre upp i skogen
ville eller vågade han sig inte. Men inte
kunde han komma till tant Persson
och säga, att han bara hittat tre liter
och gömma de andra tre, innan han
gick dit med korgen?
Åke böjde sig ner och började
plocka i litermåttet. Tänk, fyra kronor och
åttio öre skulle det bli istället för bara
tre kronor. Men tant Persson var ju
alltid så snäll, och det var nog inte
heller rätt att göra så.
Åke var på hemväg. Gång på gång
kom den där tanken för honom, att
han gärna kunde sälja tre liter till dem
var. Tant Persson kunde ju inte veta,
om det fanns tre liter däruppe på
platsen eller om det gick att plocka fem
liter. Nej, hur skulle hon kunna veta
det.
Åke såg mors och fars stuga skymta
fram mellan träden. Han kunde gå ner
i vedboden och där mäta upp tre liter
Dagens bild.
Den första olydnaden.
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
