Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 39. 1 Okt. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ vår söndagsskola vi talat,
om hur Jesus välsignat de små. —
Medan fåglarna kvittrat därute,
har pojkarna stilla hört på.
De sett planschen förut så ofta,
men de ser på den gärna igen,
ty den visar, hur barnen vill giva,
vad de har till sin bästa vän.
Där vi ser, hur den minsta lutat
sig mot Jesus och trivs i hans famn.
Vi åt honom och alla de andra
funnit på riktigt passande namn.
Mitt i klassen år Nisse, som stilla
hört på fröken. — Nu vinkar han sd,
med sin hand, han har något att säga
och hans ögon är klara och blå.
Han är minst, han, av alla i klassen,
liten parvel på tre, fyra år,
men av alla han mest har att säga,
ty han allting ju vet och förstår.
»Fröken, jag ville vara sd gärna,
om jag finge, hos Jesus sd där,
för då skulle jag aldrig bli ängslig,
tänk sd lyckliga barnen där är.»
Ja, nog tänkte de andra detsamma,
och de ber ju i Frälsarens namn.
Alla önskar vi vara som Nisse,
riktigt trygga i Frälsarens famn.
Många planscher vi har i vår skola,
men den bästa för barnen är den,
som dem visar, att Jesus vill samla
dem till sig, han är barnens Vän.
Gummessons Boktryckeri AB
Stockholm 1944
44681
I söndagsskolans
småbarnsklass.
— Av Mona Lindell. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
