Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 42. 22 Okt. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Håret stod rätt upp i luften på dem.
Pelle och Stina var inte alls nöjda
med detta besked, och de kom
överens om att när de inte fick åka till
stån och locka håret, så skulle de
göra det själva.
— Det blir vådligt lockigt, om man
blöter ner sig i håret och flätar det
sedan, sade Stina till Pelle. Det har Elsa
sagt.
—- Det gör vi då, sade Pelle, om du
flätar mitt hår, så flätar jag ditt.
Det var de genast överens om att
göra, och den kvällen var Pelle och
Stina ovanligt villiga att tvätta sig,
särskilt i håret. När de sedan satt i sina
sängar, började de fläta varandra, så
det till slut verkade som om de haft
fullt av råttsvansar istället för hår Ja,
det såg så skojigt ut, så att de kunde
rakt inte låta bli att gapskratta. Mor,
som hörde dem ända ut till köket,
gläntade ett par gånger på dörren och
bad dem att vara tysta.
Efter en stund somnade de också,
men tidigt dagen därpå, innan någon
annan hunnit vakna, började de lösa
upp de många flätorna och när de
gjort det, började de skratta igen, så
att både mor och far vaknade.
Mor höll knappast på att känna igen
dem, och när far hade gnidit sig i
ögonen ett slag, började han skratta
också, ty Pelle och Stina såg verkligen
riktigt lustiga ut. Håret stod rätt upp
i luften på dem, och krokigt och
krulligt var det, så att det var ingen hejd
på det. Stina fick förstås förklara, hur
det kom sig, att de hade blivit sådana
i huvudet, och fast mor sa, att hon
inte alls tyckte, att det var vackert, fick
de i alla fall lov att klä på sig och gå
ut och lufta sina nya frisyrer ett slag.
Naturligtvis fick de brått att
komma i kläderna, och sedan sprang de
ner i ladugården för att se om korna
kände igen dem. Men korna visade
inget synbart intresse, så att Pelle och
Stina fick nöja sig med att beundra
varandra, och det gjorde de så det
förslog.
Hela förmiddagen gick de omkring
och bara förevisade sig för både
grisen, baggen och granngårdsbarnen,
och när granngårdsbarnen bara
gapade av förvåning, kände sig Pelle och
Stina sprickfärdiga av stolthet, och så
satte de näsan i vädret och bröstade
sig, så att det var rent förskräckligt.
Strax innan de skulle gå hem och
äta frukost, mötte de en farbror, som
(Forts. sid. 335}
332»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
