Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 48. 3 Dec. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallstaviks
söndagsskola.
Här presenteras Hallsta
vik-Häverösunds
missionsförsamlings söndagsskolor, fotograferade vid en
gemensam samlingsdag >
Häverösunds
missionskyrka. Hallstavik och
Häverö-sund ligger i Stockholms
län. Missionsförsamlingen
där har tre söndagsskolor
med 80 barn.
Man ska aldrig ge tappt, hur galet det
än går, det har jag lärt mig i livet.
— Det är så sant som det är sagt,
tillade gubben med sopskaftet. Och
eftersom du hjälpte mig att få en
bänkplats här, pojke, ska du få det
här av mig.
Ur fickan drog han fram en hel
näve chokladkakor och räckte Lasse.
Överförtjust tog Lasse emot kakorna
och bockade artigt.
— Nå, vad säger du nu, frågade
han och vände sig stolt mot
Frideborg. Lönar det sig inte att vara
artig och hjälpsam? Vill du smaka på
min choklad?
— Tack, sade Frideborg och såg
ganska stukad ut.
— Nu är jag snart framme hos
mormor, sade Lasse när de ätit sig
mätta på chokladen.
— Jag ska också stiga av,
omtalade Frideborg. Kanske träffas vi
senare i staden.
— Det skulle inte vara dumt.
medgav Lasse ivrigt. Tänk så mycket vi
har att minnas från denna resa!
— Kommer du långt ifrån, instack
Wille sjöman. Hur lång tid har din
resa tagit?
— Tio timmar, omtalade Lasse.
Men det var otrevligt, när tåget gick
ifrån oss. Då trodde jag, att jag
aldrig skulle komma till mormor.
. — Berätta, bad Wille och Lasse
skildrade livligt, hur alltsammans gått
till och hur de rett sig ur knipan.
— Det var inte dumt påhittat att
taga snälltåg, berömde Wille.
— Konstigt, jag har inte fått tid att
läsa i min bok, utbrast Lasse. Var
kan den vara just nu?
— Låt oss titta efter, föreslog
Frideborg, och så begav de sig ut på jakt
efter den förkomna boken.
De hittade den snart nog. 1
närmaste kupé satt en gammal herre
djupt försjunken i läsningen av boken,
och Lasse vågade faktiskt inte begära
att återfå sin egendom.
— Hmhm, harklade sig Frideborg
högljutt,.har farbror läst färdigt?
— Vad, läst färdigt, utbrast den
gamle herrn och for upp. Vad menar
du?
— Jo, det är vår bok, och vi ska
strax stiga av tåget.
— Det var tråkigt, svarade herrn
och log. Jag får väl tacka så mycket
lör det jag fått läsa ur den då. Tack,
tack så mycket! Se där har du en
slant för besväret att hämta den!
Han stack till Frideborg en
tjugofemöring och återlämnade boken. Hon
382»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
