Hur glada vi samlas i vinterqväll
Kring lampan derinne i fridfullt tjäll,
Då stormen kring knutarne tjuter!
När lexorna äro för dagen slut,
Och räknetalen vi rätt funnit ut,
O, hvad man af friheten njuter!

Då läsa ock far eller mor ibland,
Om hugstore män i vårt fosterland,
Om gerningar värda att minnas.
Och så — sedan qvällen gått om — till sist
De läsa ett ord af vår Herre Krist,
Och skönare stunder ej finnas.