Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foderbenmjöl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rens magsaft aldrig innehåller citratlösning men väl en
avsevärd kvantitet mjölksyra jämte saltsyra.
På denna citratlöslighet ha importörerna av utländskt
präci-pitat baserat sina anfall mot det svenska foderbenmjölet, men
av ovanstående utredning framgår, att dessa påståenden äro
alldeles felaktiga, då foderbenmjölet till största delen är lösligt
i kreaturens magsaft.
Då präcipitat innehåller överskott av fosforsyra och då det
-är av största vikt, att både kalk och fosforsyra, som har en
betydande uppgift, när det gäller att förebygga benskörhet,
benmjukhet och rhachitis, förekomma i samma proportion som
benbyggnaden, är Foderbenmjöl mycket att föredraga.
Om präcipitat (kalciumdifosfat) användes i stallet för
foderbenmjöl, uppkommer ett fosforsyreöverskott, som ofta verkar
på sådant sätt, att den därtill erforderliga kalken undandrages
benstommen genom blodet, om fodret för Övrigt varit
kalkfattigs vilket I många fall kan framkalla Osteomalacia
(benskörhet) och hos ungdjur samt fostren hos dräktiga djur rhachitis
i stället för att bota dessa sjukdomar.
•Om Foderbenmjölet är tillräckligt finmalet, är det som
framgår av nedanstående oss tillgängliga analys helt och hållet
lösligt i 0,25 %-ig mjölksyra, i följd varav det även är så gott som
helt och hållet lösligt i kreaturens magar, vilka innehålla fri
mjölksyra och saltsyra, varvid benmjölet omvandlas till
klorkalcium, kalcium-monofosfat och kalciumlaktat.
Större delen av dessa kalksalter resorberas hos idisslarna
redan] innan de] inkomma i tunntarmen med dess alkaliska
reaktion. De som redan dessförinnan resorberats, överföras i
tunntarmen till kalciumkarbonat samt di- och trikalciumfosfat,
där de sannolikt övergå i kolloida! lösning genom inverkan av
de samtidigt uppstående äggvitespaltningsprodukterna och
därefter resorberas.
Då benbyggnadens mineralbeståndsdelar bestå av
trikalcium-fosfat jämte något kalciumkarbonat, är tydligtvis kalken av
samma betydelse som fosforsyran och dessa båda ämnen böra
~som ovan nämnts förekomma i samma proportion som i benen
för att göra fullt tillfredsställande gagn.
Då genom ovanstående utredning visats, att Foderbenmjöl är
lösligt i kreaturens magsaft, tillrådas djurägare att alltid köpa
176
I 111 | H I I I m IB
Foderbenmjöl, som ställer sig betydligt billigare i användning
än präcipitat med hänsyn tagen till dess höga kvalitet, den ringa
mängd, som behöver användas samt dess billiga pris.
Foderbenmjöl bör alltid givas i sörp- eller mjölfoder, med
fördel uppblandat med något koksalt och helt obetydligt till
en början, om ej kreaturen äro vana därvid. Därefter är van- :
ligen dagliga mängden
för nökreatur . . 2 å 4 matskedar eller 25 å 50 gram
„ hästar ... 1 „ 2 „ „ 15 å 25 „
„ kalvar, föl, får,
svin och hundar 2 „ 4 teskedar „ 5 å 15 „
Foderbenmjöl givet till höns och annat fjäderfä befordrar
ben-och fjäderbildningen och ökar äggläggningen. Särskilt under
ruggningstiden samt för kycklingar bör det alltid användas i
större mängd än vanligt. För varje höna beräknas 2 å 3
teskedar eller 5 å 10 gram foderbenmjöl, som dagligen blandas i
blötfodret.
Beklagligtvis utbjudes foderbenmjöl, som icke är
ångprepa-rerat. Därför kan icke nog framhållas faran av att använda
såväl sådant som även utländskt foderbenmjöl. Det inses ju
lätt, att mjöl av råa ben kan medföra smitta från av allehanda
sjukdomar döda djur, vilka smittämnen däremot totalt dödas
vid ångprepareringen. Det i handeln förekommande utländska
foderbenmjölet åter går helt och hållet under falsk flagg, då
det ej alls är något benmjöl, utan endast utgöres av s. k.
"präcipitat", vilket ofta är tillverkat av råfosfat samt dessutom
stundom innehåller giftiga ämnen. Ävenledes utbjudes ofta vanligt
åkerbenmjöl oriktigt nog såsom foderbenmjöl, ehuru det på
intet sätt kan uppfylla de anspråk, som böra ställas på ett
sådant av god beskaffenhet; åkerbenmjöl igenkännes dock lätt
av vem som hälst därpå, att det ej är så stoftfint som
foderbenmjölet, varjämte man bör iakttaga, att foderbenmjöl bör
vara nästan luktfritt.
Att giva kreaturen råfosfat eller superfosfat i stället för
foderbenmjöl, vilket stundom ehuru sällan förekommer, är
naturligtvis mycket olämpligt, då det förra är allt för svårlösligt och
det senare skadligt på grund av dess halt av sur fosforsyrad
kalk och ofta nog fri syra.
177 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
