Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stundom te de sig länge som blomstrande och kraftiga
människoexemplar – tills de i något afgörande
ögonblick brytas ned, genom det undermål i fråga om
fysisk eller psykisk motståndskraft, som vållats af
själfva deras ursprung.
Med afseende å äktenskap mellan friska och
färdiga individer kan aldrig lagen, endast seden öfva
sitt inflytande till ett bättre. Först när barnen redan
från de späda åren lära känna sitt väsen och sin
framtida uppgift som könsvarelser, kunna mor och far
på samma gång i deras medvetande inbränna, icke
det abstrakta »renhets»begreppet, men det konkreta
kyskhetsbudet: att bevara sin hälsa, sin oskuld, sin
fägring åt den man, den kvinna de en gång skola älska,
åt de barn, som af denna kärlek kunna erhålla lifvet.
Släktuppehållelsedriften gör verkligen människan
låg eller liten eller löjlig – alldeles så som hos oss
Heidenstam och Strindberg, lika väl som Maupassant,
Tolstoy och andra från vidt skilda utgångspunkter
skildrat det – men endast när driften uppträder utan
samband med sitt i naturen gifna mål eller när detta
mål nås utan hänsyn till alstrandet af en lifsduglig
afkomma. Den erotik, som är lifsförödande, som
förringar individens värde såsom lifsskapare, den är
verkligen nedsättande för människan, är »osedlig»
från synpunkten af den moderna åskådning, hvilken
vill lifvet, men framför allt lifvets stegring till allt
högre former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>