Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och uppfostran, torde antagligen vid denna tid äga
en så stor uppfattning af uppfostrans betydelse
som samhällsvärf, att de frivilligt begränsa sig till
detta!
Geijers tanke – att kvinnans, prästens och
lärarens uppgifter vore för höga att kunna förenas med
riksdagsmannavärfven – äger en inre sanning, hvilken
skall bli klar först när man börjar inse hvad en mors,
en lärares, en själasörjares kall kan innebära af
social maktutöfning och socialt ansvar. Ännu är det
endast undantagsvis, som någotdera af dessa kall
skötes genom den heliga andas invigning!
För några år sedan framhöll jag[1] att ehuru kvinnan ända sedan antikens dagar ägt frihet och vunnit
erkännande för sin verksamhet på litteraturens,
musikens, den bildande konstens områden, så förhålla sig
dock de stora manliga namnen mot de stora kvinnliga
som tio mot ett, ett sakförhållande, hvilket jag antog hade
sin grund däri att de moderliga funktionerna fysiologiskt
och psykologiskt absorberade kvinnans skaparkraft.
Denna tanke är själf klar för alla, som äga någon
insikt i den lifsåskådning, för hvilken enhetstanken är
grundläggande, ty den naturbestämda olikheten mellan
man och kvinna följer af enheten mellan kropp och själ,
en enhet, hvilken af den moderna psyko-fysiska
vetenskapen dagligen erhåller nya bekräftelser. Men tanken
var då i den grad främmande att kvinnorna i den ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
