Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan ägt rum, nämligen dels att arbetsgifvaren lagenligt
skulle utbetala den vanliga lönen äfven till den ej
arbetande barnaföderskan – en föga lycklig lösning;
dels att af allmänna medel understöd skulle lämnas
till den arbetshindrade barnaföderskan; dels att man
bör bilda sådana försäkringskassor som redan
upprättats i Tyskland samt Österrike-Ungern, i nära
samband med den där antagna skyddslagstiftningen för
kvinnor. Äfven i England yrkas på statshjälp – icke
fattigunderstöd – åt barnaföderskan: man finner i
detta fall som i alla andra att nya förhållanden
framkalla nya hjälpmedel.
Den franska författaren framhåller vidare att
ännu mycket återstår, äfven sedan man lagligen
skyddat modern för öfveransträngning under tiden närmast
före födelsen samt närmast efter denna. Han
påminner om att redan i förra århundradet tanken
vaknade att skydda den ogifta modern, nämligen hos
konventet 1793, som beslöt dana ett hem för ogifta
mödrar, där de vid hvilken tidpunkt som helst under
sitt hafvandeskap skulle finna en tillflykt, liksom äfven
hos Joseph II, som stiftade en asyl för »det hemliga
moderskapet». Strauss framhåller att sådana hem, långt
ifrån att verka demoraliserande, visat sig vara själiska
lika väl som kroppsliga sanatorier. Under den tid,
den blifvande modern där arbetar för barnets
utstyrsel, vakna ofta modersinstinkterna; förmår man
henne sedan att själf amma barnet, är hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
