Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Själamorden i skolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
barnets årh undrade
Om redan skolan oförsvarligt slösar med
ungdomens andliga krafter genom sin brist på
specialisering, koncentrering, självverksamhet och
verklighetsberöring, så äro studentkurserna och seminarierna
riktiga storätare av personligheter. Här, där endast
periodiska tentamina borde förekomma; där alla
studier borde äga självverksamhetens kynne, där
tillmötesgås knappt i något avseende lärjungarnas hunger
efter verkligheter, deras törst efter att själva se, läsa,
döma, efter att få intryck i första hand, ej genom
andras referat.
Även här behöves visserligen lärarens vägledning;
än för att spara ett onödigt arbete genom en
klargörande översikt; än för att påpeka någon ensidig
framställning, för att utfylla någon ofullständig bild.
Stundom borde läraren elda genom en livfull
framställning av egna synpunkter, intressera genom en fin
psykologisk studie, en färgrik tidsmålning; en annan
i norden under hednatiden och hans Atlas samt
låta dem göra några egna museibesök. Sedan begärdes en
skriftlig redogörelse, som lärjungen borde illustrera med
ritningar av några karaktäristiska fornsaker. Därefter kunde
läraren själv ge en jämförande översikt av samma period hos
andra folk och slutligen, ifall en särskilt intresserad elev
fanns, ge denna Lubbocks: Människans urtillstånd
eller något motsvarande att läsa. Varje lärare och lärarinna
kan lätt inom sitt ämne tänka ut analogier till detta
förfaringssätt. Geografilärarinnan, som t. ex. läser om Sibirien,
gåve alla eleverna till självstudium någon god
allmänskildring; men de särskildt intresserade anbefallde hon någon
reseskildring över Sibirien, Dostojevskis Ur döda huset
e. d. till extra läsning. Framställde t. ex. historieläraren
Napoleon I, kunde under franska språklektionerna läsas ett
arbete som De Vigny’s Servitude et grandeur
m i 1 i t a i r e; under nederländska frihetskriget J. Motleys
arbete över detta ämne, Göthes Egmont och Schillers
Don Carlos. En hel bok kunde skrivas med dylika
planer för självverksamhet; med förslag om huru de olika
kunskapsområdena kunna utfylla varandra; huru historia,
geografi, litteratur och konst borde flätas in i varandra,
liksom, å andra sidan, geografi och naturvetenskap; huru de
olika lärarna sålunda kunde hjälpa varandra att ge lärjungen
mera fyllighet i sitt vetande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
