Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. En återblick och överblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en återblick. och överblick
159
i skuld till Rousseau och att han dessutom i många
fall sagt endast vad de stora tyska pedagogerna —
ehuru av honom okända — sagt före honom. Men
detta förringar ej i minsta mån Spencers förtjänst.
Ty de absolut nya tankarna äro ytterst få. Och de
behöva ständigt förnyas genom att åter uttalas ur djupet
av en ny människas flammande personliga övertygelse.
Att de förnuftiga tankarna inom pedagogiken som
inom andra områden på nytt och på nytt uttalas, detta
visar bland annat, att den förnuftiga — d. v. s. den
hittills nästan oförsökta — uppfostran har vissa satser,
lika axiomatiska som matematikens; att således envar
förnuftigt tänkande själv ofelbart på nytt skall finna
dessa pedagogiska satser, liksom han på nytt skall
finna förhållandet mellan en triangels vinklar.
Emellertid är det sant, att Spencers bok icke lagt
någon ny grundval för uppfostran utan att den snarare
kan kallas krönet på den av Montaigne, Locke,
Rousseau och de stora tyskspråkiga pedagogerna
uppförda byggnaden.
Det för vår tid absolut nya — och i högsta grad
betydelsefulla — är däremot det barnpsykologiska
studiet och den ur detta sig utvecklande
uppfostrings-läran.
Det var i England och genom Darwin som det
nya barnpsykologiska studiet grundlades; i Tyskland
och genom Preyer det fick sin utbildning. Det har
omfattat dels studiet av barnens egna uttalanden, dels
av de vuxnas barndomsminnen och slutligen
omedelbara experiment för utrönande av den fysiska och
psykiska tröttheten och uthålligheten; sinnenas skärpa,
rörelseförmågan, styrka, snabbhet och noggrannhet
vid kroppsliga och andliga arbetens utförande;
iakttagelseförmåga, känslor och begrepp vid olika åldrar;
barnspråkets ordförråd och ordsinne; räknesinne;
barnets idéassociationer m. m. Man har studerat detta ur
båda könens, ur de olika samhällsklassernas synpunkt.
Man har genom dylika experiment t. ex. funnit hur
grundfalsk den gamla satsen är att barndomen bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
