Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. En återblick och överblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
barnets årh undrade
land som England där har för stort rum, liksom över
huvud att den kroppsliga utvecklingen inkräktar så
starkt på den intellektuella, att lärjungarnas
kunskaper visa sig för litet bärkraftiga som grund för
den vidare fackbildningen. För den egentliga
barndomsskolan (= folkskolan) finner han lanthemmet
utmärkt. Men efter tolfte året anser han att ungdomens
utveckling bättre tillgodoses genom storstadens många
hjälpmedel för den fortsatta utvecklingen. I sitt eget
reformgymnasium — som är samskola — har han
reducerat kursernas omfång och framför allt gjort den
reform, utan vilken allt tal om »individuell»
utveckling är en fras: han har ej endast små klasser, men
klasser i vilka uppdelningen sker efter ringare eller
större begåvning för ett ämne. Klasserna äro
dessutom rörliga, så som fordom vid Nya Elementarskolan
i Stockholm. En lärjunge kan således vara i högsta
klassen i historia men i den nedersta i matematik
o. s. v. *
Den sentimentala synpunkten att klassklyvning
efter begåvningen sårar de mindre begåvade, har
rektor Laemmel funnit alldeles ohållbar. Dels
påminner han om att gymnasiet under sin klassiska
blom-stringstid endast bestod av rörliga klasser; dels att
endast så en verklig ekonomi med lärjungarnas tid
blir möjlig. Men framför allt intygar han att hans
lärjungar enbart varit nöjda, de ena över att slippa
överanstränga sig och dock alltid förbli underlägsna; de
andra över att slippa återhållas och uttråkas.
De, som av falsk jämlikhetsiver ej godkänna
denna förnuftiga reform, glömma två ting: det ena
att begåvning nästan aldrig är jämn; att den i ett
ämne svage ofta är stark i ett annat och omvänt; att
således en naturlig utjämning sker såväl i fråga om
* Grundtanken i detta system framställdes redan på
1840-talet av en tysk läkare Ettheimer. Det s. k.
Mann-heimsystemet tillämpar idén. Men utan den »fria
flyttningens» princip, som är huvudsaken i rektor Laemmels
skola, blir systemet ingen stor förbättring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
