Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 BARNETS ÅRHUNDRADE.
barnen att roas i flock — en vana, som hör till de
andliga pöbelmärkena — istället för att roa sig själfva
i ensamheten, samt eggar dem att frambringa
onödigheter och därtill inbilla sig att dessa äro
»arbeten» ! Att lära barnen afsky alla de otaliga
onödigheter, som nu förfula och tillkonstla lifvet, att lära dem
förenkla detta och söka dess stora värden — detta
bör vara uppfostrans uppgift. Kindergarten-systemet
är tvärtom ett af de yppersta medel att dana svaga
mångfrestare och sega »hjordmänniskor»!
Behöfves tillsvidare eller framdeles en
Kindergarten, låt den då vara en plats där barnen, ute eller
inne, med samma frihet som kattungar och valpar
få leka själf, hitta på själfva, endast förses med
medel att hitta på och kamrater att leka med. Låt en
klok kvinna sitta och se på, men endast ingripa ifall
ungarna hålla på att skada sig själfva och
hvarandra; stundom ge dem en handräckning, en saga
men för resten vara alldeles passiv till det yttre, ehuru
outtröttligt aktiv i fråga om att iakttaga de
lynnesdrag och de anlag, dem leken endast på detta fria
sätt uppenbarar. På samma sätt borde modern
iakttaga barnens lekar, deras behandling af sina
lekkamrater, deras böjelser och sålunda inhämta det mesta
möjliga, medan hon blandar sig i det minsta möjliga!
Det är denna ihållande, allsidiga, ansträngande,
passiva iakttagelse, som slutligen skalfar modern en
någorlunda god kännedom om barnet; helt lär aldrig den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
