Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMTIDENS SKOLA.
77
stryka ut ord i sina skripta eller» . . . Jag afstår från
att fortsätta! Hundra småaktiga regler »måste»
uppehållas för ordningens, för disciplinens skull, heter
det. Och om äfven reglerna godt kunde reduceras
till en fjärdedel af sitt nuvarande kubikinnehåll, så
erfares dock likformighetens tryck äfven i den bästa
skola. Ju senare, med ju större individuell
motståndskraft en hvar kommer att möta detta tryck,
ju bättre.
Den tidiga uppfostran bör syfta att stärka
individualiteten. Hela den biografiska litteraturen — icke
minst den från vår egen storhetstid — utgör ett nästan
enstämmigt vittne för betydelsen af att skolans
utplattande »samhällsuppfostran» icke börjar för tidigt!
Att den numera gör detta, är en af anledningarna
till den erfarenhet, man nu allt oftare gör, den att »man
träffar så många kloka småbarn men så många dumma
människor», för att anföra Dumas’ bekanta yttrande.
Nästan hvarje stor man eller kvinna, som varit
själftänkandc och själfskapandc, har dels alls icke,
dels mer eller mindre sent, dels med kortare och
längre afbrott, dels i olika skolor erhållit sin bildning.
Det har oftast varit tillfälligheten, den lefvande
åskådningen, den i hemlighet lästa boken, det egna valet
af stoff, som gifvit undantagsmänniskan hennes
bildning. Goethes uppfostran är i detta fall idealisk,
i fall man frånräknar en del pedanteri å faderns sida.
Bredvid sin mors arbetsbord lär han känna bibeln;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
