Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMTIDENS SKOLA. 95
lans uppfostran bör syfta. Sedan barnet kan detta,
då kan det lära sig nästan allt annat själf.*
I min drömda skola råder — sedan den ofvan
angifna grunden är lagd — valfrihet i alla ämnen.
Skolan upptager dessa, som en väl försedd matsedel,
men ingen påtvingas dem. Jämte engelskan erbjuder
skolan sålunda tyska och franska; naturvetenskap och
matematik, historia och geografi. Modersmålet öfvas
* För ett vidare utförande af min tankegång se min lilla småskrift
Bildning i serien Studentföreningen Verdandis folkskriftor. I samma
serie vill jag påpeka den ypperliga skriften Folkundervisningens
anpassning till den moderna kulturen af Ohlsson-Hörle. Som ledning för
barnens läsning vill jag anbefalla de små skrifterna Vår tids
ungdomsläsning och Hvad sagan är för barnaåldern af Julius Humble.
Man kan nästan påstå att läslusten proportionerligt stegras i
förhållande till skolundervisningens korthet! Ett i detta fall märkligt
exempel är Stockholms arbetarbibliotek, hvilket äger omkriDg 7,500 band
och, enligt den senaste statistiken, utlämnat mellan 31 och 32,000 boklån
om året! De fackliga afdelningarna anlitas alltmer; det är på sina
hvilo-stunder, arbetaren studerar naturvetenskap, matematik m. m. Bibliotekets
framgång beror dels därpå att ingen öfverklassmyndighet öfvervakar det
för arbetare "lämpliga" bokvalet, utan att arbetarne styra sitt bibliotek
själfva, men äfven därpå att de andliga krafven hos arbetaren sällan
hunnit blifva mättade före hungern!
En ung flicka ur den arbetande klassen, hvilken icke erhållit vanlig
skolbildning, skref nyligen: Hvad ha de icke förlorat dessa, som i unga
år fått trumfa i sig allt möjligt till husbehof: hela den gyllene, växtliga
ungdomstiden, då man fritt fått forska öfver tillvaron; då man fritt
fått välja! Man har ej behöft afstänga sig därifrån, genom plikten att
plugga glosor; man har deltagit, lidit, älskat, organiskt vuxit som en
fri människa; man är okunnig i mycket, men man är icke en förkrympt
student, som behärskar språkens form mon ej deras rikedom af litteratur,
icke en, som för form på alla områden, måst gifva till spillo sin bästa
utvecklingstid, ungdomen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
