Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 BARNETS ÅRHUNDRADE;
på försoningen, de poler mellan hvilka sedan alla
para-lellcirklar äro dragna! Till den mer humoristiska men
fullt naiva idékretsen hör en flickas förslag att kalla
jungfru Maria fru Gud och treenigheten trekanten,
samt en gosses meddelande att man i skolan talat om
Vår Herre och de andra båda herrarna! (=
treenigheten !).
Från katekes- och bibliskhistorietimmama äro
bevisen otaliga i fråga om det sätt på hvilket barnen
missläsa orden, missförstå begreppen de röra sig med.
Den gosse, som lät ett väggur i stället för en vädur
fastna i busken vid Isaks offrande; eller’den som vid
maningen att hålla sina lampor brinnande, belåten
utbrast: »Vi ha fri fotogen!» eller den som vid frågan:
»Vill du blifva född på nytt?» svarade: »Nej, för då
kunde jag råka bli en flicka» — äro i detta fall typiska
exempel. Den lilla flickan, hvilken man tröstade med
att Gud var hos henne i mörkret, och som bad sin
mor köra ut Gud och tända ljuset; eller den lilla
flickan, hvilken inför en bild af de kristna martyrerna
på arenan medlidsamt utbrast: »Se på den där
stackars tigern, som inte fått någon kristen!» äro
exempel på de tolkningar, barn gifva de religionsbegrepp
man meddelar dem, begrepp, hvilka intvinga dem i en
idékrets, som de antingen uppfatta materielt eller stå
blinda inför.
Inom den barnsliga föreställningskrets, hvilken
målar sig i anekdoter som dessa eller i den lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
