Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMLÖSHET.
169
veckling till människor, genom att alltid behandla dem
som månniskor. I sådana hem ordnas intet särskildt
för barnen; de betraktas ej som tillhörande en slags
varelser och föräldrarna som tillhörande en annan;
föräldrarna vinna barnens aktning genom att vara
sanna och naturliga; de lefva och handla så, att de
kunna låta barnen se in i sitt arbete, sina
sträfvanden, sina tillgångar; ja, så vidt möjligt i sina
fröjder och sorger, sina fel och misstag. Sådana
föräldrar kunna också, utan konstlad nedlåtenhet eller
öfverlägsenhet, upptaga barnens meddelsamhet och
omärkligt uppfostra, under ett fritt utbyte af tankar
och tycken. Barnen erhålla ej allt till skänks: i mån
af sina krafter måste de deltaga i hemmets sysslor;
de lära sig taga hänsyn till föräldrar, tjänare och
hvarandra; de hafva skyldigheter och rättigheter, lika
orubbliga som de äldres och man har aktning för
dem, lika visst som man lär dem ha aktning för
andra. De komma i daglig beröring med
verkligheter; få göra nytta, ej blott låtsa göra det; få
väsentligen skapa sina nöjen själfva, sina små inkomster
själfva och till och med sina straff själfva, emedan
föräldrarna aldrig hindra att de få lida sina
handlingars naturliga följder. I sådana hem ges aldrig
en befallning utan ett skäl tillika, så snart ett sådant
kan begripas, och ansvarskänslan öfverflyttas sålunda
från spädaste år på barnen själfva. Förbud äro ytterst
sällsynta, men orubbliga, emedan alltid grundade på ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
