Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
BARNETS ÅRHUNDRADE.
/
på hans tidsålder tillämpliga, finna mycket som ännu
äger allmängiltighet.*
Till min glädje fann jag sålunda hos Locke flera
af mina ofvan anförda egna skäl mot kroppsagan.
Han anser den vanliga lättjefulla och korta vägen att
uppfostra med stryk som den olämpligaste af alla,
emedan den hvarken lär barnet verklig
själfbehärskning, ej heller i barnets natur bevarar den modiga
tillförsikt, hvilken är uppfostrans stora mål att
utveckla. Stryk och andra slafviska och kroppsliga straff
fostra ej goda, visa och frimodiga människor, men
dana slafviska och hycklande karaktärer. Ingen ond
böjelse ändras genom att hämmas af fruktan: den
söker sig endast smygvägar och bryter framdeles ut
med större häftighet. Ändå olyckligare följder af stryk
och stränghet är om man verkligen lyckas bryta
viljekraften och verksamhetsmodet. Det ögonblickligt
verkande slaget når ej det ondas rot; endast barnets
verkliga blygsel för det onda, dess fruktan för missnöje
och misstro nå till roten. Kroppslig aga förfelar sin
verkan framför allt därför, att den nöter ut blygseln,
hvilken för barnet är hvad kyskheten är för kvinnan.
* Locke dog 1704. Under vistelsen i lord Ashley’s hus, som ledare
af dennes son — och sedermera äfven dennes sons förstfödde son, den
liingre fram så berömde författaren earlen af Shaftesbury — utvecklade
Locke de åsikter om uppfostran, hvilka han nedskref i ofvannämnda bok.
Men redan före Locke hade den naturliga uppfostran i England haft
målsmän, sådana som Francis Bacon och den store, allsidigt bildade
humanisten Roger Ashham, hvilken i sin bok Skolmästaren uttalade fria
och nya pedagogiska tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
