Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 BARNETS ÅRHUNDRADE.
gagn. Men ju förr man sätter de stora
originalverken i barnens händer, ju bättre. Att gifva
anvisningar i detta afseende skulle föra mig alldeles för
långt. Jag vill här endast påpeka gagnet af att ordna
den historiska nöjesläsningen efter en viss metod, hvarvid
den kronologiska ordningen är den bästa. Man behöfde
en ny upplaga af Walter. Scott, med alla de ledsamma
inledningarna uteslutna och uppställd efter romanernas
kronologiska följd; de omfatta i följande ordning tiden mellan
1087 och 1812: Grefve Robert af Paris, Den trolofvade,
Talismanen, Ivanhoe, Det farliga slottet, Vackra flickan
från Perth, Quentin Durward, Anna af Geyerstein,
Klostret, Abboten, Kcnihvorth, Nigels äfventyr, Montrose,
Woodstock, Peveril af fjället, Fanatismen, Bruden af
Lammermoor, Sjöröfvaren, Svarta dvärgen, Rob Roy,
Midlothians hjärta, Waioerley, Redgauntlet, Guy
Man-nering, Fornforskaren, St. Valentins dag, St. Ronans
brunn. Som inledning till engelska historien: Walter
Scotts egna Morfars sagor, 3 delar. W. Scotts Sjöfröken
(Lady of the lake) borde utges i ny upplaga.
Och på samma sätt borde man af andra, tidigare och
senare författares arbeten, såsom Hamerlings Aspasia,
Bulwers Pompeji sista dagar, Rydbergs Den siste
Athenaren, Kingsleys Hypatia, Scheffels Ekkehard, med vissa
arbeten af Ebers, Dahn, Eckstein, Frey tag, m. fi.; G. Eliots
Romola, Prosper Merimées Krönikor från Karl IX:s tid,
Dumas d. ä. bästa böcker, A. de Vignys Ging-Mars samt
Träldom och storhet, Tolstoys Krig och Fred m. fi. —
kunna ordna liknande kronologiska serier af romaner.
Detta skulle för ungdomen i »ton»-åren tillgodose
behofvet af nöjesläsning, af den historiska kunskapens
utfyllande med fantasibilder och af en inblick i åtminstone
en sida af de skilda ländernas litteratur.
Inom konsthistoriens område hafva vi nu ändtligen
ett arbete, hvilket kan ge detta ämne intresse för
ungdomen, nämligen Carl G. Laurins Konsthistoria.
Föröfrigt finnes Dietrichsons skildring af Michel Angelo. —
Men månne icke någon kunde falla på den tanken att
gifva Sverige en serie konstnärsmonografier, liknande
dem, som nu utgifvas i Tyskland?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
