Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsats väljer jag ett prov så nära den nyss
citerade »Vår lösen» som möjligt i huvudstadens
dagspress. Det utgöres av början och slutet av en artikel,
vars huvudinnehåll utdraget jämväl låter ana:
Det var en tid riktigt modärnt att utgjuta sin vredes
skålar över de mer eller mindre rafflande dramer, som för
en häpnande allmänhet visades å biografernas vita dukar.
De skulle vara så omoraliska och verka så förvildande på
ungdomen. Och därför måste både censur och portförbud
införas. Antagligen till mycket stor nytta — åtminstone
för censurkommittén, om ej för annat.
Men om man tycker, att de här omhandlade dramerna
voro så farliga, så bevisar detta endast att de indignerade,
till mogen ålder komna, glömt bort sin egen glada ungdom,
då man på gator och gårdar fick se “dramer“ förevisade,
så hemska, att de borde vara tillräckliga att skaffa halva
den nutida mänskligheten nervchocker av fasa. Dessa
ambulerande förevisare av morddramer — — —. (Efter en
redogörelse för dessa dramer med “scener så fasaväckande
framställda, att man kunde bli tveksam om vem som var
blodtörstigast: ’artisten’ eller boven etc., etc.): — — “Ja,
sådana voro de ’dramer’, som den tidens ungdom fick till
livs. Men man var nog inte så blödig och pjåskig på den
tiden som nu; men sådant växlar nog allt efter tiderna,
fram och tillbaka. Vad som var bra ena året, är skadligt
ett annat och tvärtom. Ännu på 1700-talet ansågs det ju
vara ganska nyttigt, om ungdomen fick se syndens lön i
bokstavligaste mening, ty då kommenderades skolornas barn
att bilda spetsgård när man skulle halshugga eller hänga
grova missdådare och kanaljer.
Men antagligen var den tidens uppfattning lika
välmenande och ofelbar som nutidens censur och portförbud.
Ture Nermans vittnenbörd.
Från ett besök å Statens biografbyrå och en titt i
dess gjftskåp vittnar det kända märket T. N., då i »Nya
Samhället», följande:
Att censura är ju alltid en ytterst grannlaga sak, och som
bekant förspordes ju i början av Biografbyråns verksamhet
en del opposition. Sedan blev det emellertid lugnt, och
knappast torde heller något vara att invända mot det sätt,
varpå censuren f. n. skötes. Man klipper med känslig hand
och fördomsfri smak. — — — Vad är det nu som klipps?
Pornografiska eller s. k. osedliga saker ytterst sällan,
möjligen nå’n gång en dans eller dylikt, som går utöver det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
