Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det Gyllene Skinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tystnad, inte bara i eken men också i hela den
ödsliga skogen. Men så småningom började
eklöven susa och prassla, som om en stilla
vind dragit genom dem, fast skogens alla
andra träd stodo alldeles orörliga. Ljudet blev
starkare, som om en våldsam storm brusat
fram, och snart inbillade Jason sig, att han
kunde urskilja ord. Men de voro nästan
obegripliga, ty varje löv tycktes vara en tunga,
och de otaliga tungorna talade på en gång.
Men bruset blev allt starkare och starkare, och
nu urskildes tydligt en djup basröst, som så
tydligt, som man kan begära att ett träd skall
tala, sade dessa ord:
— Gå till Argus, skeppsbyggaren, och bed
honom bygga en galär med femtio åror.
Så blandade sig rösten åter bland de andra
lövens otydliga mummel och dog till slut bort.
Jason började tvivla på, att han verkligen
hört orden; kanske alltsamman bara var
inbillning?
Men när han frågade sig för bland folket
i Jolkos, erfor han, att det verkligen fanns
en man i staden, som hette Argus, som var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
