Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det Gyllene Skinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom vända om. Hennes svarta ögon sågo
på honom med ett så listigt uttryck, att han
tyckte det var som om en orm tittat fram
genom dem. Ehuru hon under natten gjort
honom en så stor tjänst, var han inte alls säker
på, att hon inte skulle göra honom en lika stor
otjänst, innan solen gick ned. Vi veta ju alla,
att sådana där trollpackor inte just äro att
lita på.
— Nå, vad sade kung Eetes, min stolte och
redbare fader? frågade Medea småleende. Vill
han ge dig det Gyllene Skinnet utan vidare
möda och omak!
— Tvärtom, svarade Jason. Han är mycket
förargad på mig, för att jag tämt tjurarna
och sått draktänderna. Nu förbjuder han mig
att göra några ytterligare försök. Han
vägrar bestämt att ge mig det Gyllene Skinnet,
vare sig jag dräper draken eller inte.
— Ja, Jason, sade prinsessan, och jag kan
tala om ännu mer för dig. Om du inte lämnat
Kolkis före morgondagens soluppgång,
ämnar kungen låta bränna upp din galär samt
halshugga dig och dina kamrater. Men var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
