Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pygméerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Talaren bugade sig då, bjöd med en åtbörd
tystnad och avslutade sitt tal på följande ståtliga
sätt:
— Det återstår alltså för oss att avgöra,
huruvida hela nationen skall gå till strid — ett
förenat folk mot en gemensam fiende — eller
om en hjälte, berömd från forna strider, skall
utväljas att utmana vår broder Anteus
mördare till tvekamp. I det senare fallet
erbjuder jag mig att åtaga mig denna plikt, ehuru
medveten om, att det kanske finns värdigare
män bland eder. Och tro mig, mina kära
landsmän, vare sig jag överlever striden eller
stupar skall detta stora lands ära och det
rykte, som vi tagit i arv efter våra
hjältemodiga förfäder, inte förminskas genom mig. Nej,
aldrig så länge jag kan svänga svärdet, som
jag nu drar ur skidan — aldrig, aldrig, även
om den blodiga hand, som dräpte vår store
Anteus, skall fälla också mig död på den
mark, för vars försvar jag offrat mitt liv!
Vid dessa ord drog den tappre pygméen sitt
svärd (som var fruktansvärt att skåda, ty det
var minst lika långt som bladet på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
