Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1922 - Lund, David: Föräldrarnas alkoholism och barnens moraliska utartning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
liden borde ha tilldragit sig större uppmärksamhet på grund av
symptomatiska yttringar, som förut anförts.
Det säger sig självt, att vid att studium av orsakerna till de ungas
moraliska urartning har man ett helt komplex av faktorer att taga i
betraktande. Erfarenheten och forskningen ha ju sedan långt tillbaka visat,
att brottsligheten över huvud taget icke endast är beroende på sociala
faktorer utan jämväl på individuella. Skall man sålunda allsidigt
behandla här förevarande problem, är det nödvändigt, att djupgående
undersöka dels den omgivning, i vilken brottslingen uppväxt och
utvecklats. dels ock hans psykiska och fysiska beskaffenhet, hans
karaktärologiska struktur d. v. s. hans individualitet.
De metoder, man i regel använt vid studiet av brottslighetens
orsaker, äro dels den statistiska, dels den biografiska eller psykografiska.
Men även om man med användande av dessa metoder kommer till ett
resultat, som i approximativa siffror eller på annat sätt söker uttrycka
de individuella och sociala eller båda dessa faktorers betydelse såsom
orsaksmoment, så torde det dock kunna ifrågasättas, huruvida och i vad
mån man skall kunna tillmäta de funna resultaten mera utslagsgivande
betydelse. I flere arbeten, som avhandla här ifrågavarande problem,
har man allt för litet skilt mellan de siffror, undersökningen givit vid
handen, och dessa siffrors kausala värde. Man har exempelvis vid en
del undersökningar nöjt sig med att fastställa procentalet psykiskt
mindervärdiga och sedan utan vidare dragit den slutsatsen, att lika
många av de undersökta blivit asociala på grund av denna
psykiska mindervärdighet. Det visar sig vid ett mera djupgående
studium av varje enskilt fall. att ett förfaringssätt som det nyssnämnda
kan leda till högst missvisande resultat.
En tysk forskare. Hans W. Gruhle, har 1912 framkastat ett förslag
att lösa det komplicerade problemet på annat sätt. nämligen genom att
undersöka grupper av icke endast vanartade barn och ungdomar utan
jämväl välartade. Härvid skulle man erhålla parallellserier av
jämförelsetal med avseende å olika faktorer. Tyvärr, säger Gruhle, föreligger
knappast någon ansats till sådana jämförande undersökningar. Vid
sådana jämförande undersökningar skulle man måhända komma till det
resultatet, att en del faktorer, som beträffande de vanartade förut
angivits såsom orsaker till asocial läggning, förefunnes i ungefär samma
grad hos de välartade, och skulle sålunda dessa faktorers betydelse
högst väsentligt reduceras. Men skulle det däremot visa sig. att någon
faktor är anmärkningsvärt större eller mindre hos den ena kategorien
av minderåriga än hos den andra, så torde man med visst fog kunna
tillskriva denna omständighet en viss betydelse såsom orsak till olikheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
