Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1923 - Lilius, Albert: Om människans handlingsinstinkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
mannen har mera behov att värna och stöda, mindre att vårda och
trösta, gör kvinnan ingen hemlighet av sin fruktan och fysiska
svaghet, men hon visar sig icke gärna sjuk och tungsint. Mannen väcker
däremot kvinnans tröstarinnehåg genom att yppa sin sorgbundenhet. I
vad mån även dessa yttringar av förevisningstendensen äro medfödda,
synes icke möjligt att avgöra. Den „instinktiva säkerhet", varmed de
begagnas förbjuder dock ett bestämt förnekande av dispositionernas
medföddhet.
Verkan av detta förevisande förhöjer i synnerhet kvinnan, genom
att bemänga det med koketteri, d. v. s. en växling av attraktion och
repulsion, ett inviterande, då han närmar sig, ett fjärmande, då han
närmar sig. „Ögats lockande blick, som genast äter riktas åt ett annat håll,
om den observeras, och dock icke, innan den observerats, är," säger
Groos. „en äkta kvinnlig älskogslek, likaså visandet av den leende
munnen, som dock icke direkt vändes mot den man, som föreställningen
egentligen åsyftar."
Är koketteriet beroende på en särskild instinkt? Dispositionen för
koketteri är hos kvinnan obestridligen vida starkare än hos mannen.
Olikheten kan tydligt framräda redan under bardomen. Den är alltför
stor för att kunna förklaras genom den avvaktande hållning kvinnan
enligt rådande sed hör iakttaga mot sina giljare eller genom andra
miljöfaktorer. Hos både fåglar och däggdjur iakttaga vi analoga företeelser.
Honan flyr „utan att dock fly så långt, att hannen ej kan uppnå henne,
hon lockar honom efter sig." Här är tydligen medfödd olikhet mellan
man och kvinna, hane och hona med i spelet. Men härmed är ännu
icke sagt. att vi ha att göra med en instinkt, som rätteligen borde kallas
koketteriinstinkt. Groos anser koketteriet hero på antagonism mellan
kvinnans sexuella drift och hennes medfödda fjärhet. Ungefär samma
mening omfattar Ellis. Söderlijelm talar däremot om en särskild
koketteriinstinkt. Det synes i själva verket icke alldeles oantageligt, att det
medfödda koketteriet är någonting annat än ett pendlande mellan
attraherande och repellerande tendenser. Allt tyder på, an den koketterande
kvinnan, även i de ögonblick, då hon visar sig kallsinnig, ingalunda
besjälas av önskan att stöta ifrån sig den man koketteriet gäller. Groos
säger med anledning av att ett karaktäristiskt exempel på koketteri:
„Här ingår i den medfödda skyggheten uppenbarligen så litet fruktan
eller vrede, att den unga flickan lekande njuter av försvaret mot
gilja-ren." Och hela proceduren har ju icke i ringaste mån till uppgift att
hålla älskaren på avstånd — vilket den medfödda modestien i vissa fall
kan hava — utan åsyftar tvärtom att egga honom.
Icke dess mindre kan ju den medfödda skyggheten ha varit en be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
