Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1923 - Almén, Gunhild: Allmänna Barnhuset och dess verksamhet. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
I gamla upplagan av Nordisk familjebok uppges, att de gamla
nordbornas utsättande av barn icke alltid åsyftade barnets död: ville någon
upptaga det, var man i de flesta fall nöjd därmed. ..Därför insveptes
barnet icke sällan i en duk, fick en fläskbit i munnen och nedsattes mellan
trädrötter eller stenar."
„Fläskbiten" såsom prov på gångna tiders artificiella
spädbarnsuppfödning är allt jag har att nämna om hednatidens barnavård. Under
medeltiden var naturligtvis samhällets barnavård såväl som fattig- och
sjukvården en kyrkans angelägenhet. Reformationen medförde som bekant
en tillbakagång på området, vilket bl. a. framgick av det under
IsOO-talets slut alltmer tilltagande tiggeriet och lösdriveriet. År 1619
anbefallde därför Gustaf 11 Adolf att till förekommande av „det tiggeri, som
mången av barndomen vandes till", i varje stad skulle upprättas ett
barnhus. där de, som ginge och tiggde, kunde „inhåvas" och få sitt uppehälle.
I 1624 års konstitution mot „tiggare och tidstjuvar" föreskrevs åter, art
förvart landskap skulle upprättas et ..landsbarnhus", dit ..fattiga
bonde-barn" kunde föras, och i varje stad ett „stadsbarnhus", där fattiga bot»
garbarn, som saknade vård, kunde omhändertagas, till dess de fyllt 8
år, då de borde sättas i tjänst eller till hantverk.
Denna plan blev emellertid icke förverkligad. Ett positivt resultat
medförde den dock. Den 24 april 1624 utfärdade nämligen Gustaf
Adolf fullmakt för Jochim Firbrandt rörande förvaltningen av „ett
barn-och tukthus" i Stockholm. I denna inrättning skulle intagas 100 stycken
„fattige mans barn, som löpte på gatan och inga föräldrar hade" samt 50
stycken „skalkar och bofwar", som skulle hållas till tungt arbete.
Den Ftrbrandtska anstalten med dess sammanblandning av barn
bovar och skalkar ägde bestånd endast i 6 år. Därtill har sannolikt även
bidragit föreståndarens olämplighet, som belyses därav, att hans namn,
Firbrandt, antagligen givit upphov till missförståndet, att Barnhuset
skulle orsakats stora förluster genom eldsvåda > tyska Feuerbrand).
Det första försöket med upprättande av barnhus hade alltså
misslyckats. Att tanken emell. icke släppts av den. som en gång väckt den
till liv. Gustaf II Adolf, är dock sannolikt. Därför talar också den
omständigheten, att en av konungens närmaste förtrogna. Johannes Mathiæ
(sedermera drottning Kristinas lärare och biskop i Strängnäs), som i
egenskap av fältpredikant följde Gustaf Adolf i 30-åriga kriget, strax
efter konungens död framlade förslag till upprättande av ett nytt
barnhus. I oktober 1633 erhöll Mathiæ privilegium pä detta
Orphanotro-phium. varav nuvarande Allm. Barnhuset utgör en direkt fortsättning.
Enligt det för Mathiæ utfärdade privilegiebrevet skänkte Kungl. Maj :t och
kronan till „faderlösa och andra elända barns evärdeliga egendom" en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
