Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1923 - Almén, Gunhild: Allmänna Barnhuset och dess verksamhet. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
kommunerna att tiligripa denna utväg, om sådant vore orätt mot barnet.
Kommunen skulle alltså fä betala i förskott lika mycket som en normal
utackordering under hela minderårigheten minst betingar, men
kommunen skulle få igen vad som återstår, om barnet ei längre drar kostnad
för det allmänna ; Barnhuset betingar sig något för sitt besvär och alla
risker, men erhåller rätt att på bästa sått ordna för barnets framtid. —
Det förefaller onekligen som om kommunerna borde vara ganska
tacksamma över dessa förslag.
Jag har, som torde ha märkts, på tal om inlösen och adoptionscentral
rört mig pä gränsen mellan nutid och framtid: sakerna existera redan nu
i teorien, men bli av praktisk betydelse först, när de i framtiden
bedrivas i större skala. Detta blir nog icke Fallet, förrän de föreslagna lättnaderna
i inlösningsvilkoren genomFörts, och dc nya principerna blivit kända,
men då, tror jag för min del, blir det säkerligen icke så få barn, som bli
barnhusbarn. och följaktligen icke så fà barnlösa makar, som på
Barnhuset komma att söka sig ett barn som eget.
Innan jag lämnar kapitlet barnhusbarn, måste jag något redogöra för
hur man tänker ordna för de barn, som ej kunna ifrågakomma till
adoptivbarn. Dessa skola naturl. liksom nu såvitt möjligt utackorderas, men
förde barn. som t. ex. äro sä klena eller efterblivna, att de ej lämpa sig
för vanlig utackordering, för dem måste stadigvarande vård och
uppfostran beredas av Barnhuset självt. Därvidlag skall den ledande tanken
vara att dock låta dem växa upp under förhallanden, som i möjligaste
män likna livet i ett gott enskilt hem. De skola icke få gå år ut och år
in på en stor anstalt, utan meningen vore att på ett eller annat sätt
sammanföra dem till familjer med en 6—7 barn och såsom far och mor t.
ex. en folkskolelärare eller hantverkare med hustru. Om dessa små
hem sedan skola bilda en koloni på ett Barnhuset tillhörigt område i
Stockholms närhet, eller om det skall skaffas dem bostäder inne i staden eller
på annat håll, är något som ännu ligger i vida fältet. Huvudsaken år att
man på allt sätt, således även genom att ge dessa barn en i möjligaste
mån normal uppväxtmiljö, gör sitt yttersta för att rusta också dem att
bestå i kampen för tillvaron.
I sakens natur ligger också, att Barnhuset alltjämt måste ha en
tillflyktsort för sina egna flyttfåglar, d. v. s. barn, som måste byta
fosterhem eller av någon annan orsak, t. ex. fostermodrens sjukdom, under
en tid beredas asylvård. Detta upptagningshem bör givetvis, även det,
förskonas trän anstaltsprågeln och göras så hemtrevligt som möjligt;
läget måste vara centralt, Stockholm eller dess omedelbara närhet.
Slutligen återstå de barnhusbarn, vilka lida av någon sjukdom, som
kräver specialbehandling, t. ex. tuberculos eller vanlorhet. För dem måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
