- Project Runeberg -  Barn och Ungdom. Nordisk Social-Pedagogisk Tidskrift / Årgång 1925 /
87

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOSTERHEM ELLER BARNHEM 87

förmåga att omskapa tillvaron eller föra den åter i lugnare och
säkrare fåror, det veta vi ej. Vi fa ta det säkra för det osäkra, och
därför må värt arbete ga ut pa att av de unga skapa livsdugliga

......borgare med vaken blick för det liv de gå emot, med kraft att

kämpa emot farorna och med förmåga att bära motgång som
medgang med övervinnelsens jämnmod. Och främst av allt är det
samhällets olycksbarn vi masta vända oss till. de fattiga, de fader- och
moderlösa, övergivna. Dera måste vi räcka en hjälpande hand. dem
måste vi skänka en värmande blick för att komma den ort. av
bitterhet emot livet som annars sa lätt slår rot i deras hjärta, att dö i
solgasset av var kärlek. Insikten härom har ren vuxit sig djup i
värt medvetande, och sinnena sjuda av arbetslust. Men vägarna
som leda till uiftlet äro smala och törnbeströdda, och mycken kraft
och uppfinningsrikedom fordras ännu.

En av de mest brännande frågorna för tillfället är denna: är det
förmånligare för ett barn att uppfostras i ett barnhem eller i ett
privat s. k. fosterhem? Den ytliga betraktaren tror sig genast vara
färdig med svaret. Och tänker man sig de yttre förhållanden, som
skapa de olika hemmen, så tycker man sannerligen först, att saken
är klar. Man behöver blott jämföra barnhemmets stora, ljusa salar
med proletarierhemmets vanligen mörka, små krypin, där familjen
ofta måste använda sitt enda rum att äta, sova och uppehålla sig i
för övrigt. Man ser barnhenisbarnet sova i sin egen rena bädd,
medan proletarierbarnet vanligen delar säng med föräldrar eller
syskon. Och man tänker sig den rikliga, vältillredda
barnhems-kosten. som serveras av sköterskor i snygga dräkter, medan
proletarierbarnet ofta far sina matbitar från fars eller mors tallrik; och
ofta kan man ej ens kalla det mat, det de spisa, i många hera är det
kaffe och bröd och bröd och kaffe. Far skall i arbete, mor skall i
arbete, ja, barnet får en brödbit i sin hand och därmed iår det bra.
Hur stolt bör ej samhället kunna visa pä dessa sina
barnliems-skyddsliugar, som det dragit upp ur smutsen och eländet oeh räddat
till kropp och själ.

Men är det 1111 sa?

Låt oss följa barnhemmen ända till deras ursprung,
hittebarnshusen. av vilka de första i Europa på 800-talet e. Kr. grundlades i
Italien. I gamla urkunder finna vi uppgifter om dessa anstalter,
sora grundlades och underhöllos av den kristna kyrkan för alt rädda
späda barn undan den säkra död dessa annars ginge till mötes
vid utsättning på ensliga platser. Dödligheten i dessa anstalter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:30:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/barnungdom/1925/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free