Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOSTERHEM ELLER BARNHEM 93
barnen med sin relativt korta, breda kroppshydda att betrakta som
den normala typen, överklassens länga gängliga barn som den
från nonnen avvikande. Barnhemsbarnens korta, men smala
gestalter synas alltså ej överensstämma med någondera typen, de
bilda en typ för sig, en typ, som, vilket vi snart skola se, ej endast
karakteriseras av dessa egenskaper.
Betraktar inan psyket hos dessa barn, skall man också snart se,
att det går sina egna vägar. Jag liar försökt göra
intelligensundersökningar hos mina försöksbarn, ej enligt Bivet-Simon eller någon
annan metod, som förutsätter skollärdom eller kontakt med det
brusande livet, som ej alltid förmår intränga genom barnhemmets
slutna portar, utan enligt egna observationer kompletterade med
iakttagelser, gjorda av barnens egna, deras sköterskor och läkare.
Det visade sig att barnhemsbarnen i det stora hela måste anses
psykiskt sta efter sina medsystrar bland proletarierbarnen.
Granskar man emellertid sakförhållandet närmare, finner man, att det
e gentligen sir de mindre barnen, som äro outvecklade, från och med
5 års åldern begynner olikheten att jämna ut sig. och vid 10 års
åldern finner man den knappast mer.
Jag har försökt förklara denna omständighet sålunda: 1 ett
barnhem, där vårdarinnorna pa grund av sitt myckna arbete ej ha
alltför mycken tid att syssla med barnen, överlämnas de mindre
barnen huvudsakligast åt sig sjiilva. Det mer eller mindre
enformiga livet inom en anstalts väggar ger dem ej alltför mycket
nya impulser; emellertid äro de ej heller i tillfälle att utanför
anstaltens portar rikta sin kunskap om livet.
Proletarierbarnen däremot, som ju ej heller av arbetsöverhopade
föräldrar ha alt vänta alltför mycken undervisning, veta att skaffa
sig den utanför hemmet på gator och i gränder, där de tumla om
med sina gelikar och nr hela det rörliga livet omkring sig kunna
samla erfarenheter. Men i 5—6 års åldern vaknar barnets tänkande
till självständigt liv, frågeperioden begynner, och ett barn förstår
nog då att pä ett eller annat sätt få sina frågor besvarade. På. detta
sätt utjämnas även hos barnhemsbarnet småningom luckorna i dess
vetande så, att det snart kan jämställas med sina syskon, som njutit
frihetens fröjder. Denna psykiska efterblivenhet förstärkes sedan
yttermera genom den av sjukdom fürlångsammade fysiska
utvecklingen.
Att dessa små, smalbröstade, bleka och slappa barnhemsbarn ej
kunna ha en alltför stor motståndskraft mot sjukdomar, är att an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
