Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEN UTO MÄKTEN SKA P LIG A FRUKTSAMHETEN 15
redning skulle i varje fall förutsätta, att folkräkningens båcle ogifta
och gifta kvinnofolkmängder i fruktsamhetsåldrarna för
yrkesverksamma resp. ej yrkesverksamma i olika yrkesgrupper (eget yrke resp.
för gifta huvudpersonens) kunde särskiljas i inflyttade resp. infödda
(vilka uppdelningar givetvis mycket väl kunde åstadkommas, om man
endast ville påtaga sig besväret ånyo tabellera folkräkningsmaterialet),
helst också att de ogifta barnaföderskorna kunde fördelas efter
skrivningsort vid grossessens inträdande (i Stockholm resp. på annan ort),
i vilket fall grossesstal för ogifta i resp. åldrar kunde uträknas
exempelvis för V7 1921—a%. 1922 för alla i rad 20 tab. 1 upptagna
yrkesgrupper (samt för »arbetardöttrar») särskilt för inflyttade resp.
infödda (med alla de reservationer som ovan gjorts1). För de gifta
torde man ej behöva räkna med så många »felkällor» som beträffande
de ogifta, dä denna förra befolkning ej är pä långt när så rörlig. Vill
man sålunda framräkna fruktsamhetstal för l’)21 för yrkesverksamma
resp. ej yrkesverksamma arbetarhustrur uppdelade på i Stockholm
födda res|). ej födda, har man på sin höjd att taga hänsyn till den
utflyttning av dylika hustrur, som under aret ägt rum, så att alltså
»observationstiden» bli lika med antalet dagar från och med ’/, 1921 till
den eventuella utflyttningen (eller äktenskapets upplösning). För de
ogifta bleve en dylik procedur givetvis oerhört besvärlig.
Beträffande de identifierade i tab. 2 kan väl ifrågasättas icke blott,
huiuvida ej en bra nog stor proportion av dessa haft sin-»grossessrisk»
på annan ort, utan även huruvida ej folkräkningsproportionen i
Stockholm ej födda ogifta kvinnor (resp. män) i åldrarna 20—30 år (de
förnämsta inflyttningsåldrarna) är något för låg (delvis mycket korta
uppehåll) i förhållande till antalet där födda (ogifta kvinnor,
möjligen också till antalet där ej födda gifta) jämförd med den »ideala
proportionen observationsdagar under ett helt år». Vore detta fallet,
skulle även de ogifta inflyttade identifierades höga överfruktsamhet i
motyzmraiide grad förklaras. Utöver denna »förklaring» kunde tänkas,
att de inflyttade, som ännu framemot 30-årsåldern ej gift sig. i något
större utsträckning än de infödda stockholmskorna inginge »fasta
förbindelser». med relativt många barn (härför lämna siffrorna dock inlet
’) Om en sådan kombination för hela riket infördes vid 1930 års
folkräkning och uppgift rörande kyrkobokföringsort "Vu 1930 påtecknades
födelseuppgifterna för 1931—32, och om sedan alla i Stockholm vid
folkräkningen skrivna ogifta kvinnor som fått barn ’A 1931—:"7u 1932
fördelades på de stockholmska yrkena och på i Stockholm födda resp. ej
födda, skulle man få verkligt »idealiska grossessrisktal».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
