Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEN UTO MÄKTEN SKA P LIG A FRUKTSAMHETEN
19
serna äro 82 "/„„ resp. 158 "/„,,, mot för arbetarklassen 58 "/„„ resp.
160 "/„„. Skillnaden i äktenskaplig fruktsamhet mellan
arbetarklassens och de övriga klassernas hustrur skulle alltså bero på de förras
mycket mer utbredda yrkesverksamhet (20,2 % mot 12,? %),
meel åtföljande fruktsamhetsnedgång (förmodligen starkare för deras
yrkesverksamma än de övrigas emedan de mera belt upptagas av sitt
arbete). De ogifta yrkesverksamma kvinnornas fruktsamhet är, såsom
redan bekant (tab. 1, rad 21), mycket låg inom de högre klasserna.
Sammanslås dessa kvinnor med de gifta yrkesverksamma, bli
fruktsamhetstalen för åldrarna 15—10. resp. 15—25 och 25—(O år 20 "/„„
resp. 16 %j; och 23 "/..... mot 28 "/„„ resp. 32 och 24 %u för
arbetargruppen, alltså avsevärt lägre än för denna1)- I detta
sammanhang vill jag också meddela, att den undersökning, jag utfört rörande
den äktenskapliga fruktsamheten för bela Storstockholm åren 1919—
22, för samtliga hustrur under 40 år fördelade efter mannens inkomst
i två grupper och efter äktenskapets varaktighet i tre, givit
nedanstående huvudresultat -).
[-Gifter-in&lsår-]
{+Gifter- in&lsår+} Mannens inkomst % B) i 7„ av A, [-Äktenskaps-är-] {+Äkten- skaps- är+} B) i "I, av A)+B)
A) under 6,000 kr. B) minst 6,000 kr.
[-iikten-»kapsår nedkomster-]
{+iikten- »kapsår nedkom- ster+} H loo [-iikten-skapsÄr nedkomster-] {+iikten- skapsÄr nedkom- ster+} loo
1919—20 16,127 3,778 235 4,704 1,149 244 104 22,6
1910—18 28,88-1 4,1-16 14G 10,476 2,071 197 135 26,9
före 1916 62,176 4,269 69 28,528 2,441 86 125 31,5
S:ma 106,687 12,192 114 43,708 5,664 130 114 29,1
») En ytterligare sammanslagning med »ej yrkesverksamma döttrar»
är här tydligen meningslös, då dessa här ej, såsom inom arbetarklassen,
i huvudsak kunna betraktas som i realiteten yrkesverksamma. Att åter
var för sig sammanslå arbetarnas resp. samtliga övrigas alla
kvinnogrupper har tydligen ingen reell innebörd, om man nämligen ej vill söka
utreda de bägge gruppernas relativa födelsetillväxt (vilket är ett
metodiskt sett högst invecklat problem). — Det bör kanske också anmärkas,
att de dödfödda barnen äro medtagna i tab. 3 a (för jämförelse med de
utomäktenskapliga barnen) men ej i tab. 3 b, samt erinras om, vad ovan
sagts om de utomäktenskapliga barnens medtagande i tab. 3 a (och 3 b).
-’) För äktenskap ingångna 1919—20 har jag här reducerat
folkräkningsfolkmängderna till »observationsår» (»äktenskapsår»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
