Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN B A RNA VÄRDSKONGRESSEN I PARIS
81
i dessa länder. 1 ett kort och klart anförande framlade den danska
barnläkaren professor Monrad de nordiska synpunkterna på frågan
om digivningen.
I fråga om barndomstolarna, som utgjorde överläggningsämnet vid
ett sammanträde, hade vi nog åtskilligt att reflektera över. Av flera
skäl ha ju de nordiska länderna gått sin egen väg i detta avseende,
i det man på en särskild barnavårdsnämnd eller værgeråd överflyttat
den uppgift som i andra länder lagts på barndomstolen. Våra
synpunkter härvid framfördes av fröken Naëmi Granfelt från Göteborg.
1 allmänhet rådde ju stor hänförelse för barndomstolen, men exempel
saknades ej på att stora länder, t. ex. Italien, slagit in på andra vägar.
Det sista övcrläggningsämnet var »de ledande principerna i socialI
barnavårdsarbete». litt mycket stort antal rapporter förelågo här och
huvudrapporten framlades av ledaren av Förenta staternas
barna-vårdsbyrå, miss Grace Abbot, som dock ej själv var tillstädes. För
de nordiska ländernas räkning hade undertecknad på uppdrag
avlämnat en 20 sidors rapport, samt höll vid mötet ett sammanfattande
anförande angående våra synpunkter i frågan. Vägande tyska, franska
och engelska inlägg gjordes även, varjämte överinspektör Skjerbæck
gav en koncentrerad bild av vårt program rörande särskilt
omhändertagandet av barn.
Fli fråga som man gör sig vid en sådan kongress som denna är
följande: till vilket resultat har man kommit? På den frågan kan
ej lämnas det svaret, att man antagit så och så många resolutioner.
1 själva verket slösades det på resolutioner. Det påstods att ett
hundratal sådana antagits, men ingen fäste större avseende vid
desamma. Troligen betraktade man dem mera som önskemål,
lie-tecknande var i detta avseende avslutningssammanträdet, vid vilket
ordföranden föreslog att resolutionerna skulle uppläsas och
godkännas. Sekreteraren, dr Lesage. skakade på huvudet och sade. att han
icke kände till vilka resolutionsförslag som framlagts och de flesta
dessa hade redan antagits. Det befanns att vid ett möte hade man
uppskjutit behandlingen av resolutionerna för att avslutningsmötet
skulle få fatta beslut. Men då varken ordföranden eller sekreteraren
vid detta möte vore närvarande, kunde ingen lämna en exakt uppgift
om vad som förekommit. Då steg en vältalig herre upp och
föredrog på fri hand ett par resolutionsförslag, som ban sade sig minnas,
och så beslöt kongressen godkänna dessa och lämna de övriga åt sitt
öde. Det måste sägas att det är en betydlig skillnad mellan vårt
sätt att fatta kongressbeslut och det som tillämpades vid detta tillfälle!
Naturligtvis hade denna kongress sin största betydelse däri. att
man fick tillfälle att träffa och utbyta tankar med så många
framstående och intressanta människor. Ej minst vid samkväm och
utfärder stiftades dessa personliga bekantskaper. Några officiella
fester, ordnade av ståt eller kommun, förekommo ej. Däremot hade den
franska Nationalkommittén för barnavård och en annan förening
anordnat tvenne festliga tillställningar. Den ena ägde rum i Madame
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
