Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
BEUTEL NYBERG
eller barnmorskan (Hebamme, Erclmutter, jordemoder) göra det —
ocli tog det i sina armar, Genom denna utan tvivel symboliska
handling, varpå särskilt »jord-dopet», men även slutandet i famnen, den
s. k. »skötsättningen», häntyder, blev nykomligen upptagen i
familjen, d. v. s. i den av fadern företrädda husgemenskapen. Barnet
var icke längre en endast till den moderliga sidan hörande kognat
utan betraktad som blodsfrände även på den faderliga linjen och
som medlem i den stora patriarkaliska agnatfamiljen. Det var
numera skyddat till liv och lem och hade alla en erkänd familjemedlems
rättigheter.
Även andra urgamla agnitionsformer ha lämnat spår efter sig
långt in i historisk tid. Framför allt har i norden den k.
»knä-sättningen» varit anlitad — på Island och i allmänhet senare använd
främst som adoptionsform. (isl. knésetja = adoptera). Kné- och
skautsaetubarn ha haft sin motsvarighet även hos finsk-ugriska
folkstammar. I en folkdikt, upptecknad hos ostjakerna, skildras
huruledes fadern tog den nyfödda i sina båda annar och ställde denna
på sina knän. .Med denna enkla ceremoni var förbunden barnets
namngivning, vilket visar, att här icke enbart var fråga om en
kärleksyttring.
En särskilt starkt betonad rättslig betydelse fick faderns
erkännande, då föremålet var ett illegitimt barn, ett born launffétin,
hör-gctin, en frilloson, ett slökae-fritliiibarn. Agnitionen fick då
karaktären av legitimation, av acttleiding. Som symbol brukades därvid
— förutom knäsättning och barnets placerande i skötet — stundom
en sko, stundom manteln, i vilket senare fall barnet hos germanerna
fick benämningen »Mantelkind». Redan i den gamla danska
lagstiftningen. liksom i de svenska landskapslagarna, blevo dessa äldre
legitimations former ersatta med offentligt erkännande inför rätten.
Härav framgår deras vördnadsvärda ålder. Manteladoptionens
urgamla traditioner framgå även därav, att denna seel finnes företrädd
redan i den antika mytologin. Diodorus förmäler att Herakles och
Juno på detta sätt blivit upptagna i den olympiska familjen, och Jacob
Grimm påpekar, att denna handling icke allenast var grundad i
myterna, utan hörde till antikens faktiska sedvänjor. Som ett nät,
kastat över brudparet och den dem sammanvigande prästen,
påträffas manteln även i Indien. Exemplen kunde snart sagt i oändlighet
mångfaldigas.
Manteln har sedan urminnes tider brukats som ett skyddstecken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
