Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
LITTERATUR
erkännande. Ännu ar 1840 måste ej mindre än 268 barn i brist pä annan
vistelseort följa sina föräldrar i fängelset.
Under sina många resor kom Gyllenkrok att besöka den ej långt från
Hamburg belägna anstalten Das rauhe Haus, .,en stiftelse för vilseförda
och vanvårdade barns förbättring», och tyckte sig här ha funnit en
framkomlig väg. Efter att ha studerat anstalten och dess arbetssätt återvände
han till Sverige. Tack vare sällsynt initiativkraft och offervillighet
lyckades det honom också att väcka allmänhetens intresse och redan efter mycket
kort tid stod en »räddningsanstalt för vilseförda och moraliskt vårdslösade
barn» färdig att mottaga sina skyddslingar. Detta »skyddshem», beläget
ej långt från Lund, blev under hans återstående liv »föremål för hans
oavlåtliga omsorger och faderliga omhuldande». Vid sin död hade han
till stiftelsen testamenterat hela sin kvarlåtenskap.
Hur främmande tiden var för de tankegångar, som togo sig uttryck i
räddningsinstitutets upprättande, framgår även därav, att trots upprepade
motioner detta intill 1925 ej erhållit mer än tvenne statsanslag på
sammanlagt 4,000 kr. Med 1919 års kungörelse följde dock skyldighet för varje
landsting att ordna sin skyddshemsfråga. De båda skånska länen förenades
då om Ràby-anstalten, som 1925 erhöll av Kungl. Maj:t fastställt
reglemente.
På liknande sätt kunde Göteborgs stad ordna sin skyddsihemsfråga
genom omorganisation av Räddningsinstitutet å Vrångsholmen. De första
planerna på anläggande av ett räddningsinstitut för Göteborg uppstodo i
sällskapet »Orfei vänner» därstädes* Grundplåten bestod också av
inkomsten från en av detta sällskap given soaré. Räddningshemmet
fastslogs det skulle varken bliva »en straffningsanstalt eller ett fattighus utan
en förbättringsanstalt, som motsvarar ett föräldrahem av det slag, som de
unga brottslingarna borde ägt, men förförde av ondskan förlupit och
vanhedrat.» 1847 hade man genom insamlingar och donationer kommit så
långt, att ett litet hem på två sovrum, skolsal och kök kunde öppnas pä
Hisingen för 6 gossar. Behovet av ett ökat antal platser gjorde sig dock
snart allt mera gällande och redan 1851 stod en ny anstaltsbyggnad för 25
gossar färdig.
Orsaken till att man börjat i så ringa skala var dels att tillgångarna
voro små dels att man önskade pröva sig fram. Skyddshemmet ordnades
från början som ett enkelt bondehem, men när skyddslingarna blevo flera,
fick hemmet alltmera anstaltskaraktär. Eleverna kunde ej som från
början tänkts utbildas endast till jordbruksarbetare. En annan tid kom,
då man måste söka placera dem i hantverk och även i fabriker. Det senare
tycktes dock i allmänhet ej utfalla väl. Återkomsten till staden och den
gamla omgivningen innebar alltför starka påfrestningar. Numera utbildas
de gossar, som ej särskilt önska bli sjömän, i lantbruk eller hantverk.
1910 flyttades anstalten till Vrångsholmen. Orsaken var de allt större
svårigheter, som uppstått därigenom, att man på grund av Göteborgs
starka tillväxt kommit alltför nära staden.
De båda minnesskrifterna lämna var och en på sitt sätt en intressant
inblick i under 1800-talet gängse åskådningssätt och förhållanden —
värdefulla bidrag till den offentliga barnavårdens och uppfostrans historia.
G. S.
I. Jundell: Barnen i lek- och skolåldern. (Barnen efter första
levnadsåret.) Deras näring, vård, tillväxt och uppfostran. Pris kr. 1: 75.
En bok, vars praktiska upptällning gör den synnerligen väl lämpad
att sätta i handen pà mödrar av alla slag. Det ligger författaren varmt
om hjärtat att betona vikten av att barnet får den rätta vården och
näringen under spädbarns- och lekåldern. Man finner således noggranna
föreskrifter om sammanställningen av dieten såväl som om tillagningen
av födan, både för spädbarnets mjölkblandningar vid awänjningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
