Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barometern
N:0 8. Fredagen den 25 Oktober 1861.
Utkommer hvarje helgfri Fredag kl. Utdelning och prenumeration sker i Helsingfors S Herrar Frenckcll a Sons bokhandel; i Landsorten 8 alla Postkontor.
Priset för den fiterstfiende tredjedelen af delta 8r är i Helsingfors .50 kop., i landsorten 64 kop. Lösa numror säljas u 4 kopek.
Öfversigt.
Under senaste vecka liar del i vestra Europa varit,
som man på handelsspråk säger, flau på politiska nyheter.
Att ett nytt furstebesök egt rum i Compiègne, dit konungen
af Holland infunnit sig, och all konungens af Preussen kröning
försiggått med vid dylika tillfällen sedvanliga ceremonier, är
allt hvad tidningarne i nyhetsväg haft att meddela.
Från Amerika har man underrättelser om nya
framgångar å unionisternas sida; likväl vet man icke om de
varit af någon betydenhet.
Från östra delen af vår verldsdel äro underrättelserna
icke af samma fredliga art, som från den vestra. I Journal
de S:t Petersburg läser man följande telegrammer från
Warschau:
Den \ Okt.: I anseende till föregångna emot den
allmänna ordningen stridande manifestationer saml med
afseende å en tillärnad demonstration i stor skala, hvilken
under förevändning att fira åminnelsen af Kosciuszko skulle
ega rum den 3 Oktober, har konungariket Polen den 2
Oktober blifvit försatt i belägringstillstånd. Demonstrationen
har icke desto mindre försiggått, i trots af
belägringstillståndet och ett formelt förbud. Talrika arrestationer hafva
skett vid utgåendet från kyrkorna. Folksamlingarne hafva
blifvit skingrade genom kavalleripatruller. Å ingendera sidan
har någon blifvit dödad eller sårad.
Samma dag: De uppstudsige deltagarne uti den enligt
föregift till Kosciuszkos minne firade demonstrationen hafva,
då de icke ville utrymma tvenne kyrkor, derstädes blifvit
arresterade denna natt af trupperna, med all den
skonsani-het ställets helighet fordrade.
Den 5 Okt.: De två kyrkor, som i förrgår blifvit med
militär omringade, hafva blifvit tillstängda och förseglade på
befallning af kapitlet, och alla andra hafva blifvit tillslutna.
Till ledamot af utskottet har från knippan
Tammerfors m. m. blifvit väld borgmästaren Prokopé.
Till representant för knippan Kuopio, Nyslott,
Joen-suu, Heinola och S:t Michel har borgmästaren i Nyslott
Mölsä blifvit kallad.
Till eleklorer för bondeståndet ha blifvit valda: 1
Iden-salmi bonden Kumpulainen, i Parikkala bonden Sonni, i
Uguniemi bonden Sihvonen, i Jokkas nämndemannen
Mutti-lainen, i Kesälaks bonden Pennanen, i Urdiala och Akkas
rusthållaren Uotila, i Nurmjärvi bonden Olin, i Mäntzälä
häradsdomaren Peldola, i Thusby bonden Holst.
De Femtiotvå Utskottsfrågorna.
Efter en längre tids väntan har man denna vecka fått
se utkomna och allmänheten tillgängliga de frågor, hvilka
skola föreläggas utskottet. Det är med känsla af både glädje
och sorg man genomläser det lilla häftet, hvari dessa äro
samlade. Glädjen väckes deraf, att man deri ser ett
officielt erkännande af behofvet af reformer, hvilka det
allmänna medvetandet redan länge fordrat, men på samma
gång man glädcs deröfver tvingas man ovilkorligen till den
tanken, att dessa reformer ännu äro outförda och kanske
länge nog skola bli det, och den tanken är sannerligen icke
den gladaste då den framställer för en den kalla, nakna
verkligheten, då man ser huru långt efter sin tid Finland
småningom har blifvit.
En fråga, som man äfven blir föranledd att framkasta
då man genomläser de »femtiotvå frågorna", är den: hvad
skall utskottet kunna säga om dessa frågor? Skola dess
afgifna yttranden tjena regeringen till vägledning vid
uppsättandet af förslag till de propositioner, hvilka skola
föreläggas ständerna? Skall det diskutera frågorna för alt
ständerna med ledning af denna diskussion skola slippa besväret
att sjelfva granska dem? Skall utskottet endast diskutera
frågorna för att bereda allmänheten, och således hvarje
blifvande riksdagsman särskildt, en klar insigt i dessa? Är
detta meningen, så bör också diskussionen ske inom
allmänheten, inom hvarje ort och hvarje klass i Finland, och
det enda medlet genom hvilket detta kan ske är pressen.
Måste den tiga, så liar ej heller någon verklig diskussion
egt rum.
Utgående från denna synpunkt och förtröstande på vår
i N:o 6, visserligen mot vår vilja bestämdt yttrade, afgifna
försäkran att frågorna finge diskuteras af pressen, gå vi nil
att i korthet yttra vår åsigt om desamma.
Det måste medgifvas att frågorna i allmänhet äro
framställda i liberal anda. Så ser man yrkas lika arfsrätt åt
bror och syster, och lika giftorätt åt man och hustru,
rättighet för qvinnan att vid viss ålder blifva myndig,
upphörandet af adelns uteslutande rätt att besitta säterier, en
vidsträcktare jordafsöndringsrätt, upphörandet af de nu
existerande många tidsödande rättsinstanserna, duellsplakatet
m. fl. af tidsmedvetandet påkallade reformer. Vidare
framställes: behofvet af en ny kyrkolag och af en förändring af
det nu gällande aflöningssättet för presterskapet, samt af en
ny sjölag. Bland tidsenliga förslag i frågor rörande den
allmänna hushållningen märkas: om husbehofsbränningens
afskaffande, om en bättre ordnad kommunalförvaltning, om
fabrikers och manufakturers deltagande i beskattningen
etc. etc.
De liberala tendenserna uti ofvannämnda förslag kunna
icke bestridas. Men då det en gång blir fråga om att med
ständernas medverkan företaga en grundlig reform, så skulle
I vi önska att till de nämnda förslagen lades ännu åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
