Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
med mina löjen i protokollet såsom upproriska. Under
liela tiden processen varade, hölls jag strängeligen afstängd,
men det var mig tillåtet alt korrespondera med mina
vänner och min familj; dock måste mina bref först uppvisas
för guvernören. Tanken på Serafine nästan dödade mig,
och jag kände inig på samma gång lycklig och förkrossad
då jag erfor att hon oryggeligen beslutit att förblifva mig
trogen. Detta offer störtade mig i ett slags förtviflan
blandad med beundran, som icke var ulan en viss retelse.
Min dom, en förfärlig dom, afkunnades, och del var
som hade jag träffats af blixten. Tio års fängelse i en
fästning! Detta var för mig som döden föregången af
långvariga marter. Hela min familj var utom sig; Serafine
sjuknade och var nära döden. En pinsam farhåga intog mig,
den all kanske insperras långt ifrån Rom, på slottet i
Ancona eller Civita-Caslellana. Jag had, jag bönföll, mina
vänner använde mäktiga personers inflytande; slutligen
erhöll jag, som en stor gunst, tillåtelsen att utstå milt straff
i Rom, i slottet Sancl-Angelo.
Slottet Sancl-Angelo är beläget på Tiberns venstra
strand, framför en af stadens vackraste marniorbroar. Man
vet alt det blef uppfördt till Adriani ära, och att det
tjenade honom till graf; också kallar man det ännu Moles
Adriana. Byggnaden hade formen af en rund pyramid; den
var omgifven af en ofanllig ring af kolonner och statyer
som följde turvis på hvarandra. På toppen höjde sig en
enorm tallkolt af brons, hvilken ännu i dag bevaras å
museet i Vatikanen, och i hvilken, säger man, Adriani aska
är innesluten. 1 medeltiden ändrade påfvarne småningom
mausoleets bestämmelse. Man beröfvade det dess kolonner,
man log bronsen från dess kapitaler, för all deraf gjuta
kanoner. Hvad statyerna vidkommer, hade Romarene,
under Alariks belägring, användt dem såsom projektiler mot
barbarerne. Efter krutets uppfinning förfullsländigades
befästningarne å Adriani grafslott. Murar upprestes och
bestyckades, vallgrafvar gräfdes, rullbroar inrättades, den
tillgränsande platsen, som sträcker sig åt vester, omgafs af
ett sammanhängande bröstvärn. Namnen på flere påfvar
äro förenade med slottet S:t Angelos minnen. Johan 11
insperrades och dog der; der stryptes Benedictus VI och
dog Johan XIV af hunger; Gregorius VII flydde dit,
förföljd och belägrad af Henrik IV; Alexander VI sökte der
sin räddning; Clemens VII slutligen gömde sig der under
det Connetablen af Bourbon plundrade staden, och slapp
derifrån i en förklädnad som Benevenuto Cellini skaffade
honom. Äfven andra personer hafva gifvit delta dystra
slott en historisk betydelse: Crescentius, Bienzis företrädare,
blef der hängd, Arnold de Brescia hölls der fängslad, likaså
Caesar Borgia; Carl af Bourbon dödades framför dess
murar af ett skolt aflossadt från klocktornet San Spirito,
Christina, Sveriges drottning, rigtade derifrån sina kanoner emot
villa Medici, numera franska akademin för de sköna
konsterna. Michel Angelo afbrände der del förslå kända
fyrverkeri; slutligen har det tjenat till fängelse åt den
beryktade Caglioslro. En hemlig korridor, inrättad af Borgia,
förenar slottet S:t Angelo med den påflige suveränens rum
i Vatikanen. (Forts.)
Krönika.
En krönika borde väl egentligen vara blott ett lätt och
trefligt »causerie» om dagens små företeelser, isynnerhet när den
kominer trippandes efter en värdig embetsbroder som tager en
allvarsam »öfversigt» af ställningar och förhållanden. Men nu är ilet så,
att dagens ,cmå företeelser mera än någonsin äro blott försvinnande
dimbilder på den tafla tidens hjul upprullar, och blick och intresse
fängslas ovilkorligt af de stora, än ljusa än mörka, vyer som
framträda på denna.
Vi ha under veckan haft herrliga månskensqvållar. När man
på en sådan, sillande vid sitt fönster med oroliga lankar och
vemodiga känslor, blickade upp till månuns milda, jemna glans, visst
kunde man då brista ut: lyckliga måne du! der strålar du lugn och
skön, fri från alla lärande affekter. Du lefver i frid både med slora
och lilla Björnen, dig oroa icke Napoleons intriger eller Österrikes
konvulsioner, du känner ej barm och smärta öfver Polens förtviflan
eller »la queslion fmnoise», du lyssnar ej nyfiket till ryklcn om
sludenluppror eller regentmöten, — du fyller dill värf, och dermed
nog. Men, så afvuntlsvärd du också är —• aldrig, aldrig få vi
men-skobarn taga exempel af dig; ve den som del gjort och för hvilken
verlden blifvit blott ett brokigt panorama, hvars skiftande
företeelser ej mera komma hans puls alt sjuda helare, hans hjerta alt
klappa fortare slag. —
Musiknöjena ha tagit fart. Ulom hr von Schantz* slora
sym-fonikonserl förra Ihorsdag hade vi i lördags en pianokonsert af
M-.lle Zirk, sorn ämnar bosätta sig här såsom musiklärarinna. Och
i tisdags samlades man åter på en »mark-soirée», denna gång dock
ej synnerligen talrikt. 1 dag får man göra bekantskap med ett för
oss alldeles nytt instrument, llardanger-violen, som trakteras af en
norrman, br Suckow, hvilken redan uppträdt i de flesta af landets
städer på vestkusten. Om den sålunda representerade norska
musiken skulle komma att tillvinna sig lika mycket bifall här som nyligen
den norska lalarekonsten, så blefve det verkligen en lysande konsert.
— För öfrigt, huru »lysande» än konserter i Helsingfors kunna vara,
sällan äro de det i pekuniärt hänseende — dertill äro
omkostnaderna för dryga. Dessa stiga nemligen för en vanlig konsert i
socie-tetshusets stora salong till omkr. 58 rubel. Kommer dertill afgift
för orkester, 25 rubel, så är konsertgifvarens penningevinst det
som ban lyckas få in utöfver 83 rubl. — Det vore sannerligen af
behofvet påkalladt, all någon eller några spekulanter uppbyggde en
konsertlokal, som vore ändamålsenligare och billigare än de nu
tillgängliga. Sedan vi nu hafva hr v. Schantz, kan man utan
öfverdrift beräkna konserternas antal i Helsingfors till omkr. 60 om året.
En sådan konsertbyggnad skulle således, äfven med billiga priser
ganska väl bära sig.
Hi’ Ténint öppnar i lördag kl. 6 å universitetels juridiska
auditorium en serie af 8 »séances de lecture».
S. k. folknöje presteras å »Bomersk mekanisk theater» af en
br Mourke, som uppslagit ett skjul på tomten invid Lilonii stenhus.—
Porlhansfesten torde icke, såsom Ibfors tidningar berättade,
komma alt firas i theaterhuset med tablåer etc. utan i
solennitets-salen, med musik, föredrag och deklamation.
Nu säges det vara definitivt afgjordt alt första representation
i theatern skall ega rum nästa måndag. Man har redan blifvit
otålig och nyfiken alt få göra vår nya theatertrupps bekantskap och
helsa den välkommen till detta land, der den skall bidraga till all
göra den dramatiska konsten hemmastadd. —
Folkskolekomitén arbelar fortfarande ifrigt på sitt vigtiga värf.
Så långt lära diskussionerna redan ha lidit, att förslaget till
seminarierna, — det föreslås nu tvenne, elt för manliga och ett för
qvinnliga elever, — är upprättadt och sjelfva folkskolan numera
sysselsätter komitén. — Sedan den offentliga diskussionen af br
Cyg-næi förslag afstannat, har man ännu måstat se litet tidningskäbbel
om komiténs uppfattning af desamma. Det torde dock kunna anses
förnuftigast att afvakta produkten af komiténs arbete, och sedan
säga om man deri återfinner br C:s förslag, eller icke.
I juridiska kretsar diskuteras för närvarande med blandade
känslor elt besynnerligare rällsutslag.
H. ex. generalguvernören afreste i går lill S:t Petersburg.
Helsingfors, Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri, 1861.
Imprimalur: L. Heimbtirger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
