Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
symptomerna af den rysliga sjukdom, hvilken så hastigt
skulle förtära henne. Hvad skulle jag säga om Frankrike,
om de Baleariska öarne, som efter hvarandra emottogo den
stackars döende? Hvarken klimatet, eller min omvårdnad,
eller kärleken till lifvet kunde triumfera öfver den fatala
sjukdomen. Jag såg henne dö i mina armar. Detta var
för mig en annan och smärtsammare landsflykt. De
ansträngningar och mödor, hon frivilligt underkastat sig för
att återförskafla mig min frihet, hade tärt på hennes
lifskraft och uttömt den. Tanken härpå skall alltid vara för
mig ett straff....
Sedan jag någon tid rest omkring i Europa med sorg
och nedslagenhet till följeslagare, begagnade jag mig af den
af Gregorii XVI efterträdare utfärdade amnestin, och
återvände till Rom. Jag hade så längtat att återse Italien;
den tröst jag kunde finna hos min familj, den rörelse som
då pågick för tillvägabringande af Italiens oberoende, allt
tycktes lofva mig en lycklig förströelse i mitt sorgsna
tillstånd. Jag vill ej uppehålla mig vid detaljerna af en strid
som hade ett så bedröfligt slut. Efter händelserna 1849
var jag tvungen att åter gå i landsflykt, och det är då jag
står i begrepp att gå ombord för att resa till Amerika och
der begynna ett nytt lif, som jag kastar denna
afskedsblick på mitt förflutna lif och på detta land som jag väl
aldrig mera skall återse.....
Krönika.
November har bortsköljt det sista sminket från naturens
bleknande kinder och framträder nu som en kall och bister herre.
Snufvor och katarrher äro nästan lika allmänna som glasögon bland
ungdomen i våra dagar; cache-nez’erna anlitas och man får redan
se en och annan pelsomsluten vandrare försigtigt skrida öfver
gatan. Sjukligheten i staden lärer tyvärr yttra sig äfven i
allvarsammare former än de ofvannämnda; halssjukdomar isynnerhet ha
varit gängse. — Natten mot i går föll den första snön, men dess skära
fägring var alltför förgänglig.
Vi lefva annars under en tid, då många fosterländska
intressen vaknat till lif och verksamhet. »Nationalmedvetandet», det
omtvistade, oftanämnda, är dock ej endast en dröm, en tom men
välklingande fras; med öppet öga och ynglingasinne slår det, en
ny, mångarmad Briareus, på verklighetens skådeplats, än blickande
framåt, än lyssnande till minnets röst. Som ett uttryck af
denna anda räkna vi äfven det allmännare kännandet och
erkännandet af Porthans lif och odödliga verksamhet. Han grundlade
denna tid och den minnes, den vördar honom nu såsom sin fader.
Morgondagens fest till realiserande af symbolen för detta minne
skall i Universitetets solennitetssal säkert samla alla här, som icke
äro hindrade eller fullkomligt likgiltiga för allt, som låter känslans
strängar högre vibrera. Men ej blott i hufvudstaden, på mänga
andra ställen af landet kommer den 9:de November nu att för
samma ändamål firas. Vi ha oss icke bekant, hurudana
arrange-menter i de skilda städerna och landsorterna äro vidtagna, men
intressant skall blifva att genomläsa de bulletiner om festen, hvilka
tvifvelsutan snart derefter i tidningarne presteras. Programmet
här blir ganska omvexlande; det kommer att i morgon publiceras.
— Från Porthanska festen låta vi tanken lätt halka öfver lill
senaste tisdags musikaliska soirée, märklig derföre, all denna
derstädes var den sista. »Högre intressen» hafva drifvit
Socieletshus-direk-tionen, all borldrifva först Hr Kleineh, onekligen vår första virtuos
i den materialistiska genren, och nu senare att äfven tillsluta sina
dörrar för hvarje annan konst och konstnär, fnga musikens toner
skola mera återklinga frän salongens murar och smeka örat, inlet
leende par i en vals eller polka sväfva öfver dess golf. De
sedvanliga »picknickema» under vintersejouren måste ju nemligen
undergå samma llyllningsöde, och dansens amatörer och amatricerfå
vända sina blickar mera åt öster. Societetshuset kommer alt
förvandlas till ett storartadt hotel för resande, men Hr Kleineh, likt
mången eröfrare före honom, utvidgar sina besittningar åt nya håll i
stället för hvad ban förlorat. De fordna tabled’höte’rna äro
numera förflyttade till Hotel de Russie och der torde äfven mänga
framtida konserter, soiréer och baler komma att ega rum. Men
återvändom till soiréen i tisdags I 1 början såg det klent ut, nb.
livad besökarnes antal beträffar; detta ökades dock snart genom
flera senare anländande och torde stigit till ungefär 300 hvilka
med nöje lyssnade till dess vackra numror. Öfverhufvud taget hade
del bela en viss anstrykning och prägel af eslhetisk treftighet.
Ringa peluiniär fördel torde llr v. Schantz af dessa sina 1
marks-soiréer skörda, och detta är alt beklaga vid tanken på de stora
omkostnader han har för orkestern; men om å andra sidan
besinnas, huru många olikartade, med mer eller mindre nöje förenade
utgifter den jemförelsevis fåtaliga publiken i Helsingfors får
vidkännas, då förvånar delta ej så mycket. Också är det en glädjande
företeelse, att mängden, faslän på konversations-soiréernas
bekostnad, med stigande intresse hör den gedigna musiken vid
symfonikonserterna.
Från universitetet förljudes ingenting nyare, än att gasen i
dessa dagar slutligen banar sig fram äfven dit, för att i sin män
bidraga till upplysningen. Medan Pliæbi söner i det östra
grannriket oroligt rycka på sig, fortgår andens verksamhet tyst och stilla
här. Apropos! Vi påminna oss huru förelàsningarne eller rättare
en del af dem, de litteratur-historiska, tör icke så längesedan hade
nöjet att räkna äfven en liten, men intresserad skara åhörarinnor—
hvart ha de nu tagit vägen?
1 onsdags anlände ångfartyget »Alexander» från Lubeck för
sista gången i år, innehållsdiger isynnerhet för den boklyslne och
gastronomen. Den senare får genast vid ett fat mysande ostron
lugna och tillfredsställa sin passion; den förre får vänta. — En liten
ny, inhemsk, musikalisk bokhandels-artikel: »Fosterländska Sånger
af Wächter», äro vi i tillfälle alt anmäla.
I tidningen Wiborg läste vi bland annat, att vår gamle
bekante, mr Mo ris jemte sällskap, riktadt, som det synes, med några
nya sujetter, för närvarande gästar staden af samma namn.
Deri-från framrycker han förmodligen hit och tar Arkadia4healern i
besittning. Hr Giovanni Viti hugnar fortfarande Borgåboerne med sina
representationer och tyckes trifvas väl här i Hvperboreernas land.
Borgåbladet tillkännagifver alt det nästa år ämnar uppträda
i förstorad skala och kommer all erhålla bidrag af utgifvaren af
Juridiskt Album. — Vår tidnings-litteratur tyckes således på många
håll lofva godt för nästa år. Men en verkligen ny aera för
densamma begynner dock först då, när förslinstundande landtdag
lyckas utverka och åstadkomma en ny presslag.
Industriföreningen liar hvarken lyckats förena sig med
kon-versationsklubben eller förskaffa sig en ny, trefligare lokal. Dess
medlemmar äro dock redan omkr. 120 och skola säkerligen
betydligt tillväxa, när idén och betydelsen af en sådan förening hunnit
allmännare uppfattas och senteras. Det var också, tro vi, ett
lyckadt projekt, att föranstalta veckomöten (som komma att hällas
hvar lördagsafton), ty annars är ju föreningen blott en depot för
tidskrifter. Såsom en liten början till verksamhet ulät har
föreningen utgifvit elt häfte »slröskrifter».
Om någon institution i landet är omfattad med intresse, så
är det väl Finska Litteratursällskapet. Det är nästan som skulle
menniskorna täfla om att visa detta genom gåfvor, om hvilkas
oafbrutna insändning till sällskapet hvarje sammanträde levererar
bevis. Så ock i onsdags. Den största bland gäfvorna var denna
gång från enke-slalsrädinnan Melartin, hvilken till sällskapet
förärade en stor del, omkr. 200 voll., af sin aflidne mans boksamling.
En af ingeniör Tliilén utarbetad detaljerad karta öfver ena hälften
af Kuopio län hade lemnat trycket ocii kommer snart att vara
tillgänglig i bokhandeln à 5 mark. Det vigtigaste som vid delta mölo
förekom var att det finska lagverkets realisation numera är
garanterad. Kanslirådet Palmén har nemligen åtagit sig redaktionen och
prosten Cannelin den finska öfversättningen deraf. Arbetet är
således i goda händer och skall, när det utkommer, af bela nationen
emottagas såsom en af de mest glädjande företeelser i den finska
litteraturen.
De senaste representationerna å theatern ha förskingrat alla
moln af tvifvel som den finska pessimismen bildat sig angående
vår nya thcatertrupps kapacitet, — och delta har åstadkommits af
en enda liten papperslapp! Detta stycke har nu gält tvenne gänger,
för i det närmaste fulla hus, öfver tiljorna och hvardera gången
väckt fägnad, munterhet och lifliga applåder. Isynnerhet intressera
andra och tredje akterna; den första, bestående mest af
presentationer, lider af vissa longörer, som det raska samspelet dock gör
mindre märkbara. Föröfrigt är piesen en fin komedi, rik pä
effekter och trefliga situationer och särskildt piquant genom de båda
huvudpersonernas originalitet. Hr Schvarz och mille Rydberg
utförde sina roller utmärkt väl, och bland de öfriga förtjena hrr
Gustafsson, Österberg och Olterström äfvensom m:lle Rylander en
mention honorable. Dekorationen i tredje akten, med sina ur
blommorna framtindrande gaslågor, var så vacker att den belönades
med applåder. — I dag ges samma stycke igen, jemte ett mindre
lustspel som efterpies. Vi äro öfverlygade att enhvar som ännu
icke sett papperslappen nu skall skynda att göra dess muntra
bekantskap. ____
Helsingfors, Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri, 1861.
Imprimatur; l. Heimlürger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
