Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Död på heden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett fasansfullt anskri — ett långsamt tjut av skräck
och ångest bröt hedens tystnad. Blodet isades i mina
ådror.
— O, min Gud! utbrast jag. Vad är det? Vad
betyder det?
Holmes hade sprungit upp, och jag såg hans mörka
och atletiska gestalt i hyddans dörr. Han stod med
skuldrorna böjda och huvudet framsträckt och spejade
ut i mörkret.
— Tyst! viskade han. Tyst!
Skriket hade förefallit högljutt på grund av sin
häftighet, men det hade utgått från en avlägsen punkt på
den vida slätten. Nu träffade det våra öron närmare,
gällare, mera genomträngande än förut.
— Var är det? viskade Holmes, och jag förstod
av röstens darrning, att han, mannen av järn, var
skakad i sitt innersta. Var är det, Watson?
— Där är det visst, sade jag och pekade ut i
mörkret.
— Nej, där!
Åter trängde ångestskriet genom den tysta natten,
högre och oss mycket närmare än förut. Och därmed
blandade sig ett djupt, dovt dån, musikaliskt och dock
hotande, stigande och fallande som havets oavlåtliga
brus.
— Hunden! skrek Holmes. Kom, Watson! Måtte
det ej vara för sent!
Han hade storspringande givit sig ut på heden,
och jag följde honom hack i häl. Plötsligt höjdes från
den steniga marken mitt framför oss ett sista förtvivlans
utrop, och så kom ett dovt, tungt fall. Vi stannade
lyssnande. Ej ett ljud bröt vidare den vindlösa
aftonens tunga tystnad.
Jag såg Holmes utom sig av förtvivlan föra
handen till pannan.
— Han har segrat, Watson. Vi kommo för sent.
— Nej, nej, säg inte det!
— En sådan dåre jag var, som ej slog till i tid!
Och du, Watson, som övergav din post! Men, vid
Gud, om det värsta har hänt, så skola vi hämnas
hans blod!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
