Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu en son ägde han. Han vattenöstes och fick
namnet Egil. Man kunde tidigt se på honom, att han
skulle varda ful och lik sin fader, svart till hårfärgen.
När han var tre år gammal, var han stor och stark
som andre svenner vid sex eller sju år. Han var fort
munvig och ordhittig. I lek med andre piltar var han
icke just god att tagas med.
Denna vår for Ingvar till Borg; och var hans
ärende att bjuda sin svärson Skalle-Grim hem till
Alftanäs. Han inböd ock sin dotter Bära och hennes son
Torolf samt andre män, dem Skalle-Grim äljes ville taga
med. Han lofvade komma, och Ingvar vände hem för
att rusta till gille och låta ölet bryggas.
När tiden var inne för Skalle-Grim och Bära att
fara till gästabudet, gjorde sig äfven Torolf redo till
färden och med honom åtskillige huskarlar, så att de
voro femton i följe. Egil gaf sin fader en vink om,
att han också ville fara.
»Är jag lika god frände till dem på Alftanäs som
Torolf», sade han.
»Icke får du fara med», svarade Skalle-Grim, »ty
du förstår dig ej på att vara i stort lag, där mycket
drickes, hälst som du ej tyckes vara god att nappas
med, när du är nykter.»
Skalle-Grim steg till häst och red bort, men Egil
var missbelåten. Han gick ut ur gården och fick tag
i ett af Skalle-Grims arbetsök. Han kastade sig upp
och red efter gillesfolket. Han hade vanskligt att finna
fram öfver myrarne, ty han kände ej vägen; men han
skönjde esomoftast de andres ridt, när ej hult eller
skogar skymde. Sent om kvällen nådde han fram till
Alftanäs. Där satt man då kring dryckesborden.
Han steg in i salen. Då Ingvar såg honom, tog
han honom gladt emot och sporde, hvi han komme så
sent. Egil förtalde sitt och fadrens ordskifte. Ingvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
